Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lycoper’sicum Tourn., Solanaceæ.
L. esculentum Dunal, fr. Amer.,
O.-Ind., Medelhafsländ.; odlas
allm. äfv. hos oss f. sina under
namnet tomater kända frukter.
Lyddeån l. Käflingeån, s. Skånes
största vattendrag, utf. i Öresund, 80 km. l.
Lydien, g. geogr., landsk, i v. M. Asien.
Lyell (laj’el), Sir Charl., eng. geol.,
f. 1797 Skottld, d. 75 ss. prof. i
London. Grundl. af den moderna
geol. Förf.
Lykaōnien, g. geogr., landsk. i M. Asien.
Lykeion (-ej’-), gr., lat. Lycēum,
ett v. Athen beläget gymnasium,
där Aristoteles lärde.
Lykien, g. geogr., landskap i det
s.v. M. Asien.
Lykseth, Magna Elvine, nor.
sångerska, f. 1874 Kristiania, debut.
på Operan i Sthm 01 o. har
alltsedan tillhört nämnda scen.
Förnämligast Wagnersångerska.
lyktmasken, Fulgora L.,
Hemiptera, ent., stora, brokigt färg.
insekter inom tropikerna; sannolikt
orikt. uppgifna s. lysande.
Lykur’gos, 1) L., lagstiftare i Sparta
i 9:e årh. f. K. — 2) L., attisk
statsm. o. talare, f. omkr. 400 f. K.,
föranledde stora byggnadsföretag, d. 323.
Lyly (li’li) l. Lilly, John, eng. förf.,
f. 1554 Kent, d. 1606 Lond. Skr. roman. m. m.
lym’fa anat., lymfkärlens innehåll,
en färglös l. gulhvit vätska, best.
af blodvatten o. lymfceller. Den
från matsmältningsorganen
kommande l. kallas chylus l.
mjölksaft, emedan den är hvitaktig till
följd af rikedom på små fettkulor,
upptagna ur näringen.
lymfatisk, lat., kroppsbeskaffenhet
med slappt utseende, osund hud
o. föga motståndskraft mot sjukdomar.
lymf|kärl, anat., med mycket tunna
väggar försedda kärl, s. i sig
upptaga o. fortskaffa de från
organens hårrörskärl kommande
vätskorna. -körtlar, anat,
små runda l. äggform., af cellväfnad
inneslutna organ. L. innehålla
säckform. ihåligheter, s. stå i fören.
m. in- o. utgående sugådror
(lymfkärl). Mycket utsatta för
sjukdomar.
lynchlag, folkets själftagna rätt att
bestraffa (lyncha) en f. skyldig
ansedd person, utan att han gm
laga rannsakn. o. dom blifvit friad
l. fälld.
Lyon (liång’), Frankr. 2:a stad, v.
Rhône o. Saône, 472,000 inv.
Stark fästn., ärkeb., domkyrka,
akad., konstskola, museer, bot. trädg.,
betydl. hand. o. sidenindustri, bibl.
Lyonnais (lionnä), ford. fr. landsk.,
omkr. 7,800 kv.km., hst. Lyon;
nu dep. Loire, Rhône o. en del
af Puy-de-Dôme.
Lyons (lajns), Edm., lord, eng.
amiral, f. 1790, öfverbefälh. of.
Svartahafsflottan under Krimkriget,
eröfr. 55 Kertsch o. Kinburn, d. 58.
lyra, gr. och lat., forngr.
stränginstr.; sinnebild af musiken.
Lyran, stjärnb. på n. himlahvalfvet.
lyrfågelsläktet, Menura, Passeres.
Lyrfågeln l. lyrstjärten,
M. superba, i s.ö. Australien
hemmahör. sångfågel; lefver parvis på
marken. Hannens stjärt lyrformig.
lyrīk, gr., det af poesiens 3
hufvudslag, s. omedelbart uttrycker
känslor o. sinnesstämningar.
Lysander, Alb. Teod., estetiker, f.
1822 Göteb., 64 prof. i Lund, d. 90
där. Skr.: Rom. lit.-hist. (I, 58),
öfvers. Evangelina af Longfellow,
utg. C. J. L. Almqvists skr. m. m.
Lysan’dros, lat. Lysan’der, spart.
fältherre und. peloponnes. kriget,
eröfr. o. kufvade 404 f. K. Athen,
stupade 395 Haliartos.
Lysekil, stad i Göteb. o. Boh. l.,
40 km. v. om Uddevalla, 4,018
inv. (08). Badort.
lysgas, den med starkt lysande låga
brinnande produkten vid torr
destillation af stenkol, trä, torf, olja,
fettaffall, tjära m. m. Den
renade lysgasen består af omkr.
50 % vätgas, 30/40 % metan,
8 % koloxid o. 4/5 tyngre
kolväten, exploderar blandad med
luft, luktar egendomligt, är lättare
än luften, mycket giftig,
begagnas ursprl. nästan end. t.
belysning, men numera mycket äfv.
t. kokn. o. drifkraft t. gasmaskiner.
Beredes i horisontella järnretorter,
hvarifr. de utvecklades
gaserna gm uppåtgående rör ledas
till ett vidt horisontellt rör
(hydraulik), där tjär- o. vattenångorna
fötätas, o. därifr. gm ett långt
rörsystem (kondensatorer) t. skrubben,
där de sista kondensationsprodukterna
aflämnas. Därifrån går l. gm en luftpumpform.
maskin (exhaustor), mätes af stationsmätaren
l. fabriksuret o. kommer
slutl. t. en stor klockform. behållare
af järn (gasklockan), hvarifr.
rörsyst. L. beredes num.
mycket äfv. af vattengas därigm,
att vattenånga ledes gm retorter,
fyllda m. glödande koks. Stor
betydelse ha biprodukt. v. l.-fabrikationen,
is. tjära, koks, ammoniakvatten, retortgrafit
m.m., hka ofta betäcka tillverkningskostnaden.
Ly’sias, gr. talare i 5:e årh. f. K.
Lysi’makos, en af Alex. d. stores
fältherr., 306 kon. af Trakien, eröfr.
en del af M. Asien, 287 äfv.
Makedonien, stupade 281 f. K. i Frygien.
Lyasipp’os, gr. bildh. i 4:e årh. f. K.
lysmasken, Lampyris L., Coleoptera.
Den i s. o. mel. Sverige förekom.
l. är honan t. L. noctiluca
L., hkns 2 näst sista segmentet å
bakkroppen utveckla ett fosforesc.
sken. Den i Tyskld allm.
Johanniswürmechen, som också lyser, är
honan t. L. splendidula L.
lysmaterial, fasta: talg, stearin,
paraffin, vax m.m. vid elektr. lampor
kol; flytande: fotogen, fl. andra
slags oljor; gasformiga: lysgas vattengas.
lysol’, kem. tekn., en till antisept.
ändamål använd blandn. af
stenkolstjäroljor o. såpa.
lyster, fr., egentl. »glans»; ljuskrona,
stor armstake. -färger, sdna, s.
meddela lergods metallglans. -tyg,
skimr. tyg af bomull o kamgarn.
Lytton, (littn), 1) Sir Edw. Geo.
Earle L. Bulwer-L., eng. förf.
o. statsm., f. 1803 London, 58/59
kolonialmin., baron 66, d. 73.
Skr.: Pelham, Eugene Aram, Last
days of Pompeii, Rienzi m. fl. på
sv. öfvers. rom., m.m. — Hans son
2) Edw. Rob. L. Bolwer-L.
(pseud. Owen Meredith). eng.
statsm. o. förf., f. 1831, sändeb.
i åtsk. länder, 76/80 vicekon. i
Ind., d. 91 ss. ambassadör i Paris.
lyx, fr., prakt, öfverflöd. -tåg, af
det internatuonella sofvagnsbolaget
i Brüssel inrättade tåg med endast
en (I) klass. -uös, yppig, prålande.
Lågen, 1) Guldbransdals-L.,
nor. fl. från dovfrefj., utf. i Mjösen,
190 km. omr. 12,370 kv.km.
2) Numedals-L., nor. fl. fr.
hardangserfj., utf. i Laurviksfjord., 300
km., omr. 5,660 kv.km.
Låland, l. Lolland, dan. ö. i
Östersjön., s. om Själland, 1,164 kv.km.,
70,585 inv. Bildar tills. m. Falster
o. fl. småöar Maribo amt. Hst. Maribo.
långan, Molva vulgaris Fleming,
hör till mjukfeningarnas ordn.,
allm. i Katteg., ända t. 238 cm. l.
Beredes på olika sätt t. klippfisk,
kabeljo, salt-l. o. spil-l.
Långbans gruffält i Värml. l.
Långhalsen, insjö i Söderml. l.,
40 km. l., utrinner gm Nyköpingsån
i Östersjön.
Långholmen, ö i Mälaren vid
Sthm. Centralfängelse.
långsynthet, oftalm., vanl. medfödt
fel i ögat, hvarigm detta ej kan noga
urskilja närbelägna föremål, utan
end. sdna på längre afstånd o. ej
ens detta alltid. L. beror på f.
kort axel hos ögat o. kan äfv. bli
en följd af ålderdom gm
kristallinsens förhårdn. o. minskade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
