Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lunda ... - M - M ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ackommodation. Personer, s. lida
af l., böra begagna konvexa glasögon.
Lä, sjö., den från vinden vända
fartyssidan.
Läby vad, (-kasch’), sjö., förlust på
flyt. varor und. sjötransp. gm
läckor på kärlen.
läder, gm afhåring o. garfn. beredda
djurhudar. Man särskiljer mel.
logarfning: med ekbark, hvitgarfning:
m. alun, sämskgarfn.: m.
fett, mineralgarfn.: m. videbark
o. björkolja. Före behandl. m.
ofvannämda ämnen blötes huden,
dess underhudscellväfn. aflägsnas
gm skafning o. dess öfverhudsväfnad
jämte håren gm inverkan af
kalkmjöl, gaskalk o. d.
Läffler, se Leffler 2) som sed.
86 skrifvit sitt namn på förstnämnda sätt.
läger, kr., truppers härbärger., då
det ej sker i kaserner l. kantoneringskvarter;
delas i barack-, hytte- o. tält-l.
Jfr. bivuak.
lämmeln, Myodes Pallas, Glires.
Skogs-l., N. schisticolor Lilljeborg,
skiffergrå, nedtill ljusare, i Sibirien,
Finld, Norge, sällsynt i Sverige.
Fjäll-l. M. lemmus L., svart
på nacken o. framryggen, rostgul
på bakryggen, allm. i fjälltrakter
i Sverige, Norge, Finld; bekant f.
sina vandringar.
län, 1) se länsväsen; 2) i Sverige
o. Finld namn på områdena för
den administr. indeln. — Sverige
är indel. i 24, Finld i 8 l.
längd, geogr., en orts afstånd
(i grader) från 1:a meridianen, s.
förr räknades öfv. Ferro, nu öfv.
Paris’ l. Greenwichs observ.
L.räknas 180o åt ö. (östl. l.) o.
180o åt v. (västl. l.).
längdgrad, se grad.
länsväsen, feodalsystem, det
und. medeltid. först i fransiska
riket uppkomna sättet, att kejsare,
kgr o. andra höga herrar (länsherrar)
ss. belön. f. tjänster l.
för vinnande af personer åt dessa
(vasaller) ant. på lifstid l. ss.
ärftl. o. försäljbar egendom öfverlämnade
något jordområde (län)
mot vasallernas uppfyllande af
vissa skyldigheter mot länsherren.
Nu f. det mesta upphäfdt. I Sverige
indrogos gm Karl XI:s redukt.
alla ärftl. län t. kronen.
läppar, anat., is. slutmusklerna t.
munöppningen.
lärksläktet, Alauda L., Passeres.
Sandlärk., A. Alpestris L., ofvan
rostgrå, strupen gul, f. öfr. hvit,
sällsynt i Lappmarken; flyttfågel.
Sånglärkan., A. arvensis L., ofvan
svartakt., hals o. frambröst m.
svarta fläckar, undre delar hvita;
allm. upp i Lappmarken; flyttfågel.
Tofslärk., A. cristata L.,
ofvan brungrå, strupen hvit, f.
öfr. ockragul; s. v. Skåne, stannfågel.
Trädlärk., A. arborea L.,
ofvan svartbrun, und. gulakt. hvit;
allm. i s. och mel. Sverige; flyttfågel.
lärkträd, lärkgran, Larix europæa,
Ciniferæ, i Ryssld, s. Europa o.
Sibirien inhemskt slogsträd;
veden slöjdvirke o. bränsle, ung
bark garfämne, kådan venetiansk
terpentin, orenburgskt gummi o.
manna de Briançon. Odlas i parker.
lärodikt l. didaktisk poesi,
versifierad framställn. af sanningar
inom moralens, yrkenas, vetenskapens,
konstens områden.
lödighet, se lod.
lödning, tekn., förening af metallytor
medels ingjutning dem emellan
af en annan metall, s. kallas
lod o. måste vara mera lättsmält
än hvarje af de andra, delas i
snällod, af tenn, bly o. vismut,
o. slag. l. hårdlod, af koppar,
mässing, nysilfver o. d. Oxidbildn.
på metallytorna hindras gm
salmiaklösn., borax.
Lödöse, 1) Gamla L., ford. Sveriges
enda stad vid västkusten v. Göta
älf o. i Älfsb. l., förlor. stadspriv.
1646; 2) Nya L., ford. st. v. Säfveåns
utl. i Göta älf; privil. 1473
nästan öfvergifvet 1624; nu
Gamlestaden i Göteborg.
Löfgren, Erik Joh., fin. mål., f.
1825 Åbo, d. där 84. Hagar i
öknen m. m.
löfhyddofesten, hebr. skördefest,
firades senare (15/21 sept.) t. minne
af Guds beskydd und. vandr. i öknen.
löfkoja, Mathiola, Cruciferæ.
Sommar-l., M. annua Sweet, fr. s.
Europa o. orient., samt vinter-l.,
M. incane R. Br., fr. s. Europa;
prydnadsväxter.
Löfsta l. Leufsta, stort järnbr. i
Upps. l.; tillhör de s. k. Dannemoraverken.
Löfstedt, Nor Ejn. Ansgar.,
univ.-lärare, f. 1831 Hernösand, sed.
74 prof. i grekiska i Upps., d. där
89. Förf.
löjtnant, fr., kr., de två lägsta
officersgraderna i armén o. flottan.
lök, Allium Hall., Liliaceæ, mycket
artrikt släkte; i Skandinav. 7
arter; många odlas f. användn. i
hushåll, o. med. Nämnas må:
hvit-l., A. sativum L., röd-l.,
A. cepa L., gräs-l.,
A. schoenoprasum L., purjo-l., A. porrum
L., m. breda, gräsart. blad,
schalotten-l., A. ascalonicum L.,
uppkallad eft. Askalon. Af röd-l. är
portugisisk l. en varietet.
lönn, Acer L., Acerineæ. Allm. L.,
A. platanoides L., veden t. virke.
Lönnrot, Elias, fin. språkforsk. o.
förf., f. 1802 Nyland, 53/62 prof.
i Hälsingf., d. 84. Utg. Kalevala
(35), Kanteletar (40) m.m. Fenoman.
löpe, d. inre delen af löpmagen på
spädkalfvar, åstadkommer att
mjölken ystar sig o. anv. därför
v. ostberedn.
löpeld, se stubin.
löpgraf, bef., vid belägring för
skyddadt närmande intill anfallsfronten
af den belägrande uppkastad
graf med bröstvärn.
lösen, se fältrop.
lösning, kem., förening af en fast
l. gasform. kropp m. en flytande
t. ett likform, helt; påskyndas,
utom vid gaser, gm högre temperatur.
löss, Pediculas o. Phthirias L.,
Hemiptera. Hufvud-l., Ped. capitis
L., långsträckt bakkropp. —
Kläd-l., Ped. vestimenti L., större o.
bredare än föreg. — Flat-l., Phthir.
pubis L., bakkroppen kort o.
bredare än framkroppen. Dessa 3
arter blott på mskr.
Löwen, fr. Louvain, belg. st. v.
Dyle. 42,194 inv. Univ., fabr.
Löwenhjelm, 1) Gust. K. Fred.,
gref., diplom., f. 1771 Sthm, delt.
i fältt. 88/90, 05/08 13/14, sändeb.
i Wien 16/17, i Paris 18/56, gen.
26, d. 56 Sthm. — Hans bror 2)
Karl Axel, gref., diplom.,
statsman, f. 1772 Sthm, i fältt. 88/90,
07/09, Sveriges omb. v. kongress,
i Wien 14/15, 15 gen.-löjtn., statsr.
22/39, d. 61 Sthm. Förf. —
Deras kusins son 3) Karl Gust.,
gref., militär, diplom., f. 1790,
sändeb. i Turkiet o. Österrike, 44
gen.-löjtn., 48 öfverbefälh. f. sv.
trupperna på Fyen, d. 58.
Lövenskiold, Severin, nor.
statsman, f. 1777, 14 i riksförs. på
Eidsvold, 14/17 statsr., 28/36
statsmin., 41/56 ståth. i Norge, d. 56.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
