Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Maniakalisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smnsättn. (ss. mord-, mordbrands-,
sup-, tjuf- m. m. mani) en
sjuklig, på en bestämd tankegång
riktad sinnesverksamhet och kallas
då vanl. monomani.
maniakalisk, lidande af mani.
manifest’, lat., offentlig förklar. —
-ation, uppenbarelse.
manikéer, af Manes stift,
religionssekt; lärde tillvaron af 2 eviga
grundväs., ett godt o. ett ondt;
f. att återlösa det förlor. ljuset
sänder Gud soland. Kristus i en
skenkropp; trodde äfv. på
världsbrand, på djäfvulens stört, och
apokatastasis.
manikūr, lat., händernas o. naglarnas vård.
Manīla, hst. på Filippinerna, på
Luzon, v. Stilla haf., 302,000 inv.
Hamn, univ. Handel. Sjöslag 1/5 1898.
manīlahampa, hampa liknande
fibrer ur företrädesvis Musa textilis,
anv. t. tåg, gardiner, mattor m. m.
Manill’a, till 1894 allm. instit. för
döfstumma, nu döfstumskola i 7:e
döfst.-distr. o. utbildningsanstalt
för döfst.-lärare, på Djurgården
vid Sthm. Utvidgn. af det af P.
A. Borg 1812 anl. instit.
Manīn, Daniele, ital. patriot, f.
1804 Venezia, hufvudm. f. revol.
48/49, diktat. 48, d. 57 Paris ss.
flykting.
manōk, Manihot Pohl,
Euphorbiaceæ. Rotknölarna t. Manih.
utilissima Pohl, den s. k.
kassavaroten, tillhör trop. Amer.
mani’pel, enhet i rom.-republ.
legionen, omkr. 150 man.
manipul|ation, handgrepp. -era,
behandla med händerna, beröra, bearbeta.
Manitōba, förk. Man., brit. prov. i
N.-Amer., hör t. Dominion of
Canada, 191,000 kv.km., omkring
254,947 inv. Hst. Winnipeg.
ma-njerna (manjuema),
central-afrik. folk vid Tanganjikasjön; nu
till Kongostaten.
Mankass’ar l. Makassar, holl. st.
på Celebes, 17,318 inv.
Man’kell, 1) Karl Abrah., mus.,
f. 1802 Slesvig, sed. 23 i Sthm,
d. där 68. Förf. — Hans son 2)
Julius, kapten, skriftst., polit., f.
1828 Sthm. 63 i polska
frihetskrig., 70/72 i riksd. 2:a och 82/
90 i 1:a kammaren, d. 97. Skr.:
Studier of. sv. skärgårdsflottan
etc. (55), Sv. krigshist. märkv.
fältslag (57/59), Ant. rör. finska
arméns och Finlds krigshist. (70)
m. m. — Hans farbror 3) Gust.
Ad., komp., f. 1812 Slesvig, sed.
33 i Sthm, 53 prof., d. 80 Sthm.
— Dennes brorson 4) Otto Aug.,
teckn., f. 1838 Göteb., 68 agrée,
d. 85 på Lidingön.
mank|emang’, fr., fel, uraktlåtenhet.
-era, ej träffa, försumma, brista.
mankīll’ (af eng. man, människa, o.
kill, döda), böjlig käpp med en
blykula i ena ändan.
Man’lius, Marcus o. Titus, rom.
fältherr, under kriget med gallerna,
i 4:e årh. f. K. Jfr Capitolinus.
Mann, Thom., ty. förf., f. 1875
Lybeck, skr.: Huset Buddenbrook
m. fl. rom., af hka flere öfvers. på sv.
manna, sockerart. ämne, hkt några
växter, ss. Fraxinus ornus,
Tamarix gatlica, Larix desidua,
Alhagi maurorum m. fl. utsvettas.
Bibelns m. var stäppalg. Lecanora.
mannagryn, urspr. af fröna till
mannagräset (se d. o.), nuv. m. af hvete.
mannagräs, Glyceria fluitans L.,
Gramineæ, äfven ben. flottgräs;
ganska allm. foderväxt i diken,
dammar. Fröna anv. förr t. mannagryn.
mannasocker, se mannit.
mannekäng’, fr., leddocka.
Mannerheim, 1) Lars Augustin,
frih., polit., f. 1749, tillhörde 89
»patrioterna», 09/23 Sveriges 1:e
justit.-ombudsm., d. 35 Sthm. —
Hans brorson 2) Karl Gust.,
grefve, naturforsk., f. 1797 nära
Åbo, landsh. i Vasa 33, Viborg
34, pres. i Viborgs hofr. 39, d. 54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
