Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Marinmålning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marseljäsen, fr. revolutionssång,
1792 komp. af Rouget de Lisle i Strassburg.
marser, 1) italiskt folk i mel.
Italien, 91/88 f. K. i förb. m.
samniterna mot romarne; 2) german,
folk vid nedre Rhen, nästan
tillintetgjordt af Germanicus 14 o.
16 e. K.
Marsfältet, 1) (lat. Campus Martius)
åt Mars invigd plats för vapenöfningar
i gamla Rom; 2) se Paris.
Marsh (mārsch), Othniel Charl.,
n.-amerik. paleontol., f. 1831 N. York,
sedan 66 prof. där, d. 99 New
Haven, bekant för sina upptäckter i
Rocky Mountains. Förf.
Marshall-öarna (märschöll-), ögrupp
i Stilla haf. ö. om Karolinerna,
405 kv.km., omkring 15,000 inv.
Sed. 1885 und. ty. protektorat.
rnarsipān, (af lat. Marci panis,
Marku’s bröd), bakverk af mandel o. socker.
marsk, sammandragen form af
marskalk, omtalas i Sverige fr.
1268, urspr. tillsyningsm. öfver
kgns hästar, sedan anförare i krig
o. en af rikets högsta ämbetsm.,
fr. Gustaf I:s tid kallad riks.-m.
— Ämbetet upphäfdes 1680.
marskalk, nylat., egentl. stalldräng;
sederm. stallmästare, hög militär-
o. hoftitel. Jfr. marsk.
Mars-la-Tour (marrs-la-tûr), fr. by
v. om Metz, slag 16/8 1870.
Marsrevolutionen, i mars 1848 i
Tyskland uppkomna oroligheter,
hade liberala reformer till följd.
Marstrand, st. o. badort i Göteb.
o. Bohus l., på M.-ön i Kattegatt;
1,782 inv. (08). Privil. 1442.
Ofvanför staden den numera slopade
fästn. Karlsten.
Marstrand, Vilh. Nikl., dan. mål.,
f. 1810 Köpenh., prof. 48, direkt,
vid mål.-akad. 53, d. 73 Köpenh.
marsvinet, Cavia III., Glires. Vanl.
m., C. cobaya Schreb., från
S.-Amerika, 20/24 cm. l., husdjur.
Marsvinsholm, stort gods i
Malmöhus l.
Mar’syas, gr. myt, blef lefvande
flådd af Apollon, emedan han
utmanat honom till täflan i flöjtspel.
Marta, Lazarus’ syster. Luk. 10:38 o. f.
Marteau (-tå), Henri, fr. violin., f.
1874, har konserterat i Europa o. Amerika.
mart|er, gr., pina, kval. -era, pina, tortera.
Marthenholz, se Cæsalpinia.
Martiālis, Marc. Valerius, rom.
skald, f. omkr. 42 e. K. i
Spanien, d. 101 1. 102. Skr. epigram.
martiālisk, krigisk, manhaftig.
Martin, S:t, västind. ö bl. Små
Antillerna, 99 kv.km., 6,800 inv.
Tillh. till hälften Frankrike, till
hälften Nederl. Hufvudorter:
Marigot o. Philipsburg.
Martin, 1) d. hel., bisk. af Tour,
f. omkr. 319 Ungarn, d. omkr. 400
i Candes. Dag 11/11 (Mårtens gås.)
— 2) M. V, påfve, egentl. Odone
Colonna, påfve 1417 t. sin död 31.
Martin, Elias, hist.-, genre- och
landsk.-mål., f. 1739 Sthm, d. där
18. Landskap med vattenfall i
Nationalmuseum m. m.
Martienau (-tinå), Harriet, eng. förf:a,
f. 1802 Norwich, d. 76. Skr. barnböcker,
reseskildr., social-tendent. berätt. m. m.
Martin’ez de Campos y Anton,
Arsenio, sp. gen. o. statsman, f.
1834, deltog i kriget mot Marokko,
på Cuba o. mot carlisterna,
utropade 74 Alfons XII till kon.,
slutade 76 carlistkrig., 81/83
krigsmin., d. 00 Larauz.
Martin’ez de la Rosa, don Franc.,
sp. statsm. o. dram., f. 1789
Granada, 22, 34/37 min.-pres.,
landsflykt. 23/33, 58 statsrådspres., d.
62 Madrid.
Martinique (-nick’), fr. ö i
V.-Indien, 988 kv.-km., 207.011 inv. Hst.
Fort-de-France. Uppt. 1502 af
Colombo. Sed. 1675 med undant. af
korta mellantider franskt.
Mar’tius, Karl Friedr. Phil. v., ty.
naturforsk., f. 1794 Erlangen, 17/20
i Brasilien, därifr. han medförde
7,000 växtarter, 26 prof. i
München, d. där 68. Förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
