Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mézières ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mézières (mesiär), befäst hst. i fr.
dep. Ardennes, 7,884 inv. Flere
gånger belägrad o. eröfr., senast
2/1 1871.
mezzatin’ta, it., medelfärg; i
kopparstickar-ek. -manér =
svartkonstmanér.
mezz’o, it., half, till hälften.
M. forte, halfstark. M. piano,
täml. sakta.
Mezzofan’ti, Gius., it. lingvist, f.
1771 Bologna, d. 49 Rom ss.
kardinal. Talade 58 språk.
Mezö-Tur (mä’sö-), ung. st. vid
Berettyo, 25,383 inv.
mf., förk. för mezzoforte.
m. g., tonk., förk. för main
gauche, fr., vänstra handen.
Miāko = Kioto (se d. o.).
miaotse, oafhängigt folk i s. Kinas
bergstrakter.
mias’ma, gr., i luften befintl. organ.
smittämne, orsak. t. de s. k.
miasmat. infektionssjukdom.
Miaulis, Andr. Vokos, gr. sjöhjälte,
f. 1768 Negroponte, segrade 22
vid Patras o. Spezzia, brände 31
gr. flottan v. Poros, d. 35 Athen.
Michaëli, Louise, sångerska, f.
Michal Sthm 1830, debut 49,
konstresor 55/56 i Danmark, 59/63
England, d. 72.
Michaelson, Knut Gottl.,dram. förf.,
f. Upps. 1859, bruksdisp. till 03,
chef f. K. Dram. teat. 07/10. Skr.:
Markis de la Ferrière (84),
Skandalen i natt (91), Unge grefven
(95), En skugga (00) m. fl. dramer.
Michel, Louise, fr. anarkist, f. omkr.
1830, d. 05, 71 deporterad t. N.
Kaledon., åter i Paris 80, ifrig
kommunist o. talarinna vid anark.
möten. Kallad »Röda jungfrun». Förf.
Michelangelo (mikelan’dje-; eg.
M. Buonarotti), it. renässansens
störste bildh., mål. o. arkit., f.
1475 Caprese, d. 64 Rom.
Huf.-verk i Rom: kupol, till
Peterskyrkan, Sixtinska kapellet; i Florens:
minnesvårdar i San Lorenzo m. m.
Michelet (mischlē), 1) Jul., fr. hist.,
f. 1798 Paris, 38 prof. där, afsatt
51, d. 74 Hyères. Skr.: Histoire
de la révolution franç. m. m. —
2) Karl Ludw., ty. filos., f. 1801
Berlin, sed. 29 prof. där, d. 93.
Skr. filos. arb.; hegelian.
Michigan (mi’tschigänn), förkortn.
Mich., nordamer. fristat vid
M.-sj., 151,923 kv.km., 2,420,982 inv.
Klimatet i norra del. kallt, eljest
tempereradt. Huf.-när.:
landt- och bergsbruk, handel. Prod.:
spannmål, smör, ull, koppar, järn,
kol, salt. Hst. Lansing, största
st. Detroit. 1837 stat. -sjön (~),
en af de 5 stora canadens. sj. i
N.-Amer., gm Mackinawsund.
fören. m. Huron, 61,660 kv.km.
Mickievicz (mitskje’vitsch), Adam,
polsk skald, f. 1798 Litaven, d.
55 Konstpl. Skr. epos, dikter
m. fl. för polska lit. epokgörande
skrifter.
micrococc’us Kg., Schizomycetes,
bakterier m. klotformiga celler.
Flertalet m. äro oskadliga, några
arter utgöra däremot farliga smittämnen.
Mi’das, gr. myt., kon. af Frygien,
s. af Apollon fick åsneöron.
middagslinje, se meridian.
middagspunkt, meridianens s.
skärningspkt m. horisonten.
Middelburg, hst. i holl. prov.
Seeland på ön Walcheren, 18,831 inv.
Hamn.
Middeldorpff, Albr. Theod., ty. kir.,
f. 1824 Breslau, 54 prof. där, d. 68.
Grundl. af galvanokaustiken.
Middlesborough (midd’elsbro), st.
i eng. grefsk. Yorkshire v. Nordsjön,
109,000 inv. Hamn, storart. fabriker.
Middlesex (middl’sex), grefsk. i mel.
Engld, 734 kv.km., 2,585,139 inv.
Hst. Brentford.
Midgård, nord. myt., mskornas
bostad, midt på jorden. -s-ormen,
nord. myt., son till Loke, blef
nedstört. i hafvet, dödas vid Ragnarök af Tor.
Midhat Pascha, turk. statsm., f.
1825 Bulgarien, 60/72 ståth. i olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
