Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mosel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
M.-sjön, 2,263 inv. Slag 22/6 1476.
Musa, L., Musaceæ. Bananen,
M. paradisiaca L., o. pisangen,
M. sapientium L., öfverallt i trop.,
har välsmak., ätliga frukter; blad o.
bladfibrerna tekn. o. ekonomiskt viktiga.
Musagētes, gr. myt., binamn på Apollon.
Musaios (-saj’), 1) myt. gr. skald.
— 2) gr. gram. i 5:e årh. e. K.
Skr. epos. Hero o. Leandros.
muschplåster, se engelskt plåster.
mu’schik, ry., rättare mushik,
bonde.
mūserna, gr. myt., sköna
konsternas o. vetensk. gudinnor, döttrar
t. Zeus o. Mnemosyne, voro: Erato,
Euterpe, Kalliope, Kleio,
Melpomene, Polyhymnia l. Potymnia,
Terpsikore, Taleia o. Urania.
musēum, lat., offentl. åt vetensk.
l. konst ägnad anstalt, is. saml. af
konstverk, fornsaker, naturförem. m. m.
musīvarbeten = mosaik (se d. o.).
musīv|guld, kristallinisk fören. af
tenn o. svafvel till oäkta förgylln.
på trä, papp m. m. -silfver,
pulveriser. tenn o. vismutamalgam t.
oäkta försilfring.
musīk, gr., hos grekerna namnet
på alla af muserna beskyddade
konster, sedermera särskildt
tonkonst, d. v. s. den konst, s.
söker att gm toner och tonföljder
förverkliga det skönas idé;
indelas i teoretisk o. praktisk o. den
senare a) betr. de yttre medl. i
vokal- o. instrumentalm., b) m.
häns. t. ändamål. i kyrko-, teater-,
kammar-, konsert-, militär-m. m. m.
Den västerl. m. utvecklade s.
under medelt. gm uppfinn. af
mensuralnoter, taktstreck, kontrapkt.,
flerstäm. sång m. m. o. nådde s.
högsta blomstr. med Handel, Bach,
Haydn, Gluck, Mozart, Beethoven.
Nyare tidens tonkonst mest riktad
åt det romant. och dramat. hållet.
muskatell’- l. muskātviner, söta
viner af m.-drufvan, äro:
Lachrymæ Christi, Lunel, Frontignac,
Rivesaltes, Syrakusa.
muskler, lat., anat., de mel. 2 mot
haa rörliga ben gående
köttknippena, gm hks smndragn. o.
uttänjn. dessa ben röra sig mot haa.
muskotträdet, Myristica L.,
Myristiceæ. Äkta m., M. fragrans,
på Banda-öarna o. Molukkerna,
lämnar muskottnötterna, hkas
läderart., mångklufna fröhyll.
komma i handeln under namn af
muskottblomma. Af nötterna
pressas olja, anv. i medicinen.
muskul|atūr, lat., smnfattning af
en organisms muskler. -ös,
muskelstark.
Muskö, ö i Östersjön, Sthms l.
musköt, fr., det i 16:e årh.
uppkomna eldvapnet, s. utträngde
hakebössorna.
muslīn, fint, gmskinl. bomullstyg.
Muspelhem, nord. myt., eldens värld
s. om Ginungagap.
musseldjur, Conchifera, klass af
blötdjur, hufvudlösa, oftast
inneslutna mel. två med ett band
förenade skal; ha gälar, lefva i hafvet,
ofta i samhällen o. fastsittande å klippor.
mussel|guld, fint fördeladt m.
gummi rifvet guld t. förgyllning och
målning. -silfver, fint fördeladt,
m. gummi rifvet silfver till
försilfring o. målning.
mussēra, fr., skumma (om vin).
Musset (mysē), Alfr. de, fr. skald,
f. 1810 Paris, d. där 57. Georges
Sands älskare. Romantiker. Skr.
berättelser, dikter m. m. Oeuvres
compl. (76) 10 bd.
Mus’tafa, 1) Kara turk. storvesir
1676, belägr. 83 Wien, s. å. slagen
där och strypt i Belgrad. — 2)
Bairaktar, turk. statsm., f. 1755,
mördade 08 sultan Mustafa IV o.
sprängde sig själf i luften s. å. —
3) pseudonym f. A. E. U. Kuylenstierna.
Mustag = Karakorum (se d. o.).
mustahāfis, arab., turk. landsstormen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
