Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nehemia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i hafvets djup, tvangs af Herakles
att visa honom vägen till Hesperiderna.
Nērium L., Oleander, Nerium,
Apocyneæ. N. oleander L., buske
i O.-Ind. och Medelh.-länderna,
prydnadsväxt, mycket giftig.
Nernst, Walter, ty. fys., f. 1864,
sed. 04 direkt, f. fysik.-kem. inst.
i Berlin, uppf. 97 den eft. honom
uppkallade elektriska glödlampan.
Nēro, Luc. Domit., rom. kejs. 54/68,
f. 37, beryktad för sin grymhet
o. sitt vansinne, dödade sig 68,
då han såg sig störtad.
nero antīco, it., svart marmor.
Nertschinsk, sibir. st. vid Schilka,
omkr. 6,000 inv. Bergsbruk.
Nerūda, 1) Joh., tschek. skald, f.
1834 Prag, d. 91. Skr. dikt.,
skiss., lustsp. m. m. — 2)
Vilhelmina (Norman-N.),
violinvirtuos, f. 1834 Brünn, debut. 46
med sin syster Amalie (pianist),
64 gift med L. Norman (se d. o.),
69 i London, 85 änka, 88/93 g. m.
pianisten Ch. Hallé, sed. 00
lärarinna i Berlin. — Hennes broder
3) Frans X., violinist, dirig. för
Musikföreningen i Sthm sed. 91.
Nerva, Marc. Coccejus, rom. kejs.
96/98, mild o. rättrådig.
nervelektricitet, nervernas
elektromotoriska förh. i hvila o.
verksamh., åstadkommer kem. sönderdelning,
inverk. på magnetnålen o. s. v.
nerver, lat., långa trådar, s. bestå
af ett omhölje o. ett innehåll, hkt
senare består af en yttre del,
nervmärgen, o. en inre,
axelcylindern, samt utgå till kroppens
organ från hjärnan, ryggmärgen
och vissa nervknutar. Man
skiljer mel. rörelse- (motoriska),
känsel- o. sinnes- (sensibla) n., jämte
sådana, s. framkalla körtelafsöndring,
hämma vissa rörelser o. s. v.
nervfeber, se tyfoidfeber.
nervositēt, lat., nervsvaghet.
nervsmärta, se neuralgi.
nervsvaghet, nervositet, yttrar
sig i stor retlighet i nervsystemet;
framkallas gm öfveransträngning
till själ o. kropp, oordentligt
lefverne, blodbrist m. m. Behandl.
efter orsaken.
nervsvulst, se neurom.
nervsystemet omfattar alla organ
för känsel, själslif, rörelse,
matsmältning m. m. Således hjärnan
o. ryggmärgen (centrala delen),
nerverna (periferiska delen) o.
särskildt nervus sympathicus för
förmedl. af det vegetativa lifvets
företeelser.
nervtänjning, operat., gm hkn man
(förgäfves) hoppades att kunna
bota ryggmärgslidanden o. andra
nervsjukdomar.
ner’vus, lat., nerv, kraft; n.
rērum gerendārum, driffjäder för
handlingar (nämligen penningar).
nervös, lat., egentligen nervfull;
behäftad med nervsvaghet.
nescit occāsum, lat., den (d. v. s.
polstjärnan) vet ej af någon nedgång
(devis på nordstjärneorden).
Nesselrode, Karl Rob., gref., ry.
statsm., f. 1780 Lissabon, sed. 16
utr.-min., mycket inflytelserik,
afgick 56, d. 62 Petersburg.
Nessler, Vikt., ty. mus., f. 1841
Baldenheim, d. 90 Strassburg.
Komp. operan Der Rattenfänger
v. Hameln m. m.
Ness’os, kentaur, dödad af
Herakles, gaf döende Deianeira af sitt
förgiftade blod, hvari hon
doppade den skjorta, s. sedan gaf
Herakles döden.
Nes’tor, kon. af Pylos, den äldste
af Trojas furstar; bild., erfaren
gammal man.
Nes’tor, ry. munk i Kiev, f. 1066, d. 46.
nestoriāner, kristen sekt i
orienten, anhäng. af Nestorius (se d.
o.), stift. 430. En del, 20,000,
underkastade sig påfv. 1551, dock
med egen ritus; de icke unerade
omkr. 150,000.
Nestorius, 428/31 patriark i Konstpl,
afsatt, emedan han gjorde en
skarp skillnad mel. Kristi mänskl.
o. gudoml. natur, d. 440.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
