Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Orfèvrerie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Katedral, bisk., bibliot., museum, börs.
Betydl. hand. o. industri.
Orléans (-ang), Jungfrun af, se
Jeanne d’Arc.
Orléans (-ang), namn på flere
grenar af fr. kon.-huset. Den nuv.
ätten O. härstammar från Ludv.
XIV:s bror Filip (1640/01). Hans
son 1) Fil. II, f. 1674, 15/23
regent i Frankr., beryktad f.
sedeslöshet, d. 23. — Dennes
sonsonsson 2) Ludv. Fil. Jos., f. 1747,
kallade sig und. revolut. »Égalité»,
giljot. 1793. — Dennes sonson 3)
Ferd., son af Ludv. Fil. (se d. o.),
f. 1810, d. 42 gm fall fr. en vagn.
— Dennes söner 4) Ludv. Fil.,
gref. af Paris (se Ludv. Fil.). —
5) Rob. Fil., hert. af Chartres,
f. 40. Öfr. söner äro Nemours,
Joinville, Aumale o. Montpensier.
O:s egendomar indrogos und. Nap.
III, men återskänktes 1872; däremot
förbjödos 83 O. anställn. i armén.
Orleanska jungfrun, se Jeanne d’Arc.
Orlov’, ry. fam. 1) Grigorij,
Katar. II:s gunstl., upphofsman till
Pet. III:s mord, d. 1783 Moskva.
— Dennes bror 2) Alexei, Pet
III:s mördare, 68 storamiral,
förintade turk. flottan vid Tschesme
70, d. 08 Moskva. — Dennes
brorson 3) Alexei, f. 1788,
min.-president under Nik. I, d. 61
Petersburg.
ormar, Ohpidia, ordn. bland
kräldjuren med långsträckt, fotlös
kropp, betäckt m. fjäll o. sköldar;
underkäksgrenarna löst förenade;
ögonlock o. bröstben saknas;
buken med skenor. I Sverige två
familjer: snokar, Colubridæ, utan
gifttänder, huggormar, Viperidæ,
med gifttänder.
ormbunkar l. bräknar, Filices,
Cryptogamæ, mestadels ört-, men
äfven träd-artade växter. Stambladen
ha på baksidan sporgömmen. Öfver
3,000 arter, utbredda öfver hela jorden.
ormslån, se kopparormen.
Ormusd, högsta väsendet hos
parserna, motarbetar Ahriman ss. det
ondas Gud.
ormvråken, Buteo vulgaris Bechst.,
af roffåglarnas ordn., allm. i s. o.
mel. Sverige, 52 cm. l,.
Öfvervägande nyttig. Flyttfågel.
ornament’, lat., prydnad. -īk, läran
om den rätta användn. af o.
ornāt, lat., prydnad, ämbetsdräkt.
ornēra, lat., pryda, smycka.
ornitologī, gr., läran om fåglarna.
Ornön, ö i Ö.-sjön nära Dalarön.
Bildar jämte några smärre öar
Ornö kapellförsamling.
oro, svänghjul, s. i fickur ersätter pendeln.
Oron’tes, fl. i Syrien, uppr. på
Antilibanon, utf. i Medelh.
Oroust (Orust), ö i Kattegatt
tillhörande Bohuslän, 336 kv.-km.,
omkr. 21,000 inv. Bildar O. östra
o. O. västra härad.
Orphei drängar (O. D.), en
sångförening i Uppsala, stift. 1853.
orren, Tetrao tetrix L., af
hönsfåglarnas ordn., 48/54 cm. l., i
Europas o. Asiens skogar. Stannfågel.
Utm. villebråd.
orselj’, fr., degartad, purpurröd
massa af malda lafvar. Användes
till färgning.
Orsīni, Fel., it. gref., f. 1819
Meldona, delakt. i it. revolut. före o.
eft. 48, försökte döda Nap. III 14/1
58 medelst ett slags bomb
(O.-bomb), giljot. 13/3 s. å.
Orsova (år’schåva), namn på 2 fästn.
vid Donau, 1) Nya O. i Serbien,
3,000 inv., midt emot 2) Gamla O.,
i Ungarn, 4,610 inv. Rom. fornlämningar.
ort, vikt, 1/100 skålp. l. 4,25 gr.
Ortleralperna, alpgrupp i s.
Tyrolen o. Lombardiet. Högsta topp
Ortler, 3,906 m.
orto|dox’, gr., renlärig. -doxī,
jfr heterodox.
ortoëpi, gr., läran om ords rätta
uttal.
ortogonāl, gr., rätvinklig.
ortografī, gr., rättskrifning.
ortolānsparfven, Emberiza
hortulana L., af tättingarnas ordn.,
allm. öfver hela landet, 16 cm. l.
Flyttfågel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
