Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - P ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som kom till stånd 69 på hans initiativ.
palmer, Palmæ Bartl., naturl.
famill. af buskart, t. majestätiska
(ända t. 65 m. h.) växter, nyttiga
o. vackra, med få undantag
inhemska inom tropikerna.
Palmerston, (pāmerstön), Henry
John Temple, eng. viscount och
statsm., f. 1784 Hampshire, 07/28
tory-min., 30/41 whig- o. utr.-min.,
sed. ledare af oppositionen, 46/51,
52/58, 59 t. sin d. 65 prem.-min.,
befordrade reformer och liberal
styrelse.
palmett, fr., palmbladslikn. ornament.
Palmiēri, Luigi, it. meteorol., f.
1807, sed. 54 direkt, f. meteor.
observ. på Vesuvius, d. 96 Neapel.
palmitīn, kem., den färglösa i eter
o. kokande alkohol lösl. hufvudbeståndsdelen
(jämte stearin och oleïn) i näst. alla naturl. fettarter.
Smältpkt 63°.
palmkål, de unga ätbara
bladknopparna af fl. palmarter.
palmmjöl = sago (se d. o.).
palmo, längdmått, i Bras. o. Port.
= 0,22 m.; i Ital. = 0,25 m.; i
Span. = 0,21 m.
palm|papper, bladen af flere
palmarter, sed. urm. tid i Ind. anv.
ss. papper. — -socker, gm
inkokn. af palmsaft framst. socker.
Palmstjerna, 1) Nils, statsm., f.
1696, 25/36 i fr. tjänst, 39/44
sändeb. i Köpenh., 46/61 riksr., d. 66.
Hatt. — Hans sonson 2) Karl
Otto, frih., statsm., f. 1790, 36
landsh. i Östergötl. l., 51/56
fin.-min., d. 78. Konservativ. Förf.
Palmstruch, Joh., f. 1611, d. 74,
grundl. 56 Sveriges 1:a bank och
utg. 61 dess 1:a sedlar.
palmsöndag, sönd. före påsk, på
hkn palmkvistar ströddes för
Kristus vid hans intåg i Jerusalem.
palmvin, jäst palmsaft; omtyckt
dryck i tropikerna.
Palmyra 1. Tadmor, g. geogr.,
syrisk st. vid kanten af syr.
öknen; förstörd 744.
Pālos, sp. st. v. Atlant., 1,621 inv.,
bek. f. Colombos afresa därifrån 1492.
pal’per, lat., l. muntrådar,
trådartade munverktyg på insekternas
underkäk och underläpp.
palsternacka, Pastinaca L.,
Umbelliferæ. P. sativa L., m. köttig
rotknöl, odlas i Europa ss.
grönsaks- o. foderväxt.
Paludan-Müller, 1) Freder., dan.
förf., f. 1809, d. 76. Skr.: Adam
Homo (41/49), lyr., episka, didakt.
skaldest., rom. m. m. — Hans
bror 2) Kasp. Peter, hist., f. 1807,
d. 82 ss. prof. i Köpenh. Förf.
paläothērium, Cuv., utdödt
däggdjurssläkte, likn. tapiren, i
tertiärformationens berg.
paläozoiska (primära)
formationen, geol., den äldsta af de geol.
formationerna näst urformationen,
delas i siluriska, devoniska,
stenkols- och permiska format.
Fossila lämning, därifrån af
kryptogam., ryggradslösa djur,
amfibier.
Pam’filos, gr. mål., i 4:e årh. f.
K., Apelles’ lärare.
pamflett’, eng., flyg-, smädeskrift.
-ist, pamflettskrifvare.
Pamfylien, g. geogr., landsk, vid
s. kusten af M. Asien.
Pamir, bergplatå mel. Tianschan
o. Himalaja, t. 7,000 m. h.
pam’pas, gräs- o. saltstäpper, is.
i La-Plata-staterna.
Pamplona, sp. befäst st. vid
Argafl., 28,886 inv.
pan, pol. o. tscheck., herre, furste.
Pan, gr. myt., arkad. herdegud,
son t. Hermes; uppf. af herdeflöjt,
syrinx; äfv. förskräckelsens
demon, däraf panisk förskräckelse,
plötslig, grundlös bestörtning.
panacē, gr., universalläkemedel.
Panamā, till 1903 stat i republ.
Colombia, nu själfst., mel. Atl.
och Stilla haf., 87,480 kv.km.,
400,000 inv. Författn. 04. Hst. P. på
P.-näset v. P.-viken, 30,000 inv.,
hamn. Begynnelsepkt f. P.-kanalen,
s. ännu icke (10) nått sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
