Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Paolo Veronese ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
partik’el, lat., liten del; spr.,
oföränderl. ord.
partikulār, lat., beträffande en del,
särskild. -ism’, sträfvan f. en
ensk. stats särsk. intressen. -ist,
anhängare af partikularismen.
partitidehvarfvet, ben. på
tidskiftet 1718/1809 i Sver. hist.
partitīv, lat., delande, delningsord.
partitūr, it., uppteckn. af de särsk.
stämmorna i ett musikverk till
öfverskådlig framställn. af det hela.
pārtner, eng., deltagare, delägare, kamrat.
partout (-tû), fr., öfver allt,
ovillkorligen.
partåiga djur, en inom däggdjurens
ordning uppställd underklass, omfattar
tjockhudade djur, Pachydermata,
och idisslarna, Pecora.
partåiga fåglar, Zygodactyli, 2:a
ordn. bland fågl., ha 4 (3) tår,
hvaraf 2 framåt o. 2 (1) bakåt;
flyga mindre väl o. gå dåligt, men
klättra utmärkt. Omfatta
hackspett-, göktyt- och göksläktet.
parveny, fr., uppkomling.
paryr, fr., grannlåt, stass.
Parzival, hjälten i Gralsagan, skildr.
i den liknämnda dikt. af Wolfram
von Eschenbach; äfv. behandl. af
R. Wagner.
pas (pā), fr., steg.
Pasargādai (lat. Pasargadæ),
g. geogr., Persiens gamla hst.
Pascal’, Blaise, fr. mat. o. fys., f.
1623, d. 62 Paris. Upptäckte
lufttryckets aftagande mot höjden
m. m., jansenist.
Pasch, 1) Joh., sv. dekor.-mål., f.
1706, d. ss. hofintend. 69. Dekor,
i Sthms slott. — Hans bror 2)
Lor. d. ä., f. 1702, d. 66, o.
dennes son 3) Lor. d. y., f. 1733, d.
05, voro båda framst. porträttmål.
pascha, i Turk. o. Persien tit. på
höga civila o. mil. ämbetsmän;
ståthållare. Man skiljer mell. p.
af en, två l. tre hästsvansar.
-likāt, ståthållarskap.
Paschalis, namn på 3 påfvar, en i
9:e o. 2 i 12:e årh.
Pas de Calais (pa dö kalä), 1)
smalaste del af Kanalen (La
Manche) mel. Calais o. Dovre,
42,632 m.; 2) fr. dep., 6,752
kv.-km., 955,391 inv. Hst. Arras.
Pasdeloup (padölû), Jul. Et., fr.
mus., f. 1819 Paris, skapare af de
populära konserterna, d. 87.
pas d’Espagne (pa despanj’), fr.,
dansk., en spansk dans; p.
de quatre (-kattr), salongsdans,
införd 1894/95.
Pasifae, gr. myt., dotter till Helios,
gem. till Minos o. med en tjur
mor till Minotauros.
Paskevitsch, Ivan Feodorov., grefve
af Erivan, furste af Varsjav, ry.
fälth., f. 1782 Poltava, 12 mot
fransm., eröfr. 27 Erivan, besegr.
31 Polen, 49 mot Ungarn, 54 vid
Donau d. 56 Varsjav.
paskill’, fr., smädeskrift.
pasma, gr., längmått för spunnet
garn = 148,45 meter.
pass, fr., vederbör. myndighets
intyg, f. resande t. utrikes ort.
Passtvång. numera upphäfdt i
Sverige o. i de flesta europ.
länder; geogr., gmgång, trång väg.
passa’bel, fr., dräglig, som kan gå an.
passād|stoft, af vindarna medförda
regnartadt nedfallande
stoftmassor, inneh. organiska o.
mineraliska fragment. -vindar, de
regelbundna vind., s. i tropikerna
blåsa på n. halfklotet från n.-o.
och på södra halfklot. från s.-o.,
skiljas gm vindstillornas bälte.
passage (-sāsch), fr., gmresa,
gmgång; tonföljd.
passagerare (-schērare), fr.,
ångbåts-, järnvägsresande.
passāh l. paschāh, hebr., judarnes
vårfest till minne af utvandr. ur Egypten.
Passau, befäst st. i Baiern vid Inn,
18,734 inv. Bisk., domk. Ford. biskopsstift.
Passavant (-vang’), Joh. David, ty.
förf., f. 1787 Frkf. a. M., d. där
61. Skr. Peintre-graveur m. m.
passe-partout (passpartû), fr.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
