Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Passera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
känslo-, lidelsefullt, dock m.
allvar o. värdighet.
patience (pasiangs’), fr., tålamod,
tålamodsspel med kort.
patient’, lat., lidande, sjukling.
pātina, lat., det gröna l. blågröna,
matt glänsande öfverdrag, s. gm
fuktighet o. luft bildas på koppar o. brons.
patisserī, fr., fint bakverk, pastejbageri.
Patkul, Joh. Reinh., landsförrädare,
f. 1659 Livland, 89 livländarnes
ledare i striden mot reduktionen,
98 i sachsisk, sed. i ry. tjänst,
tillfångatagen af sachsarne o. 06
utlämnad till Karl XII, 07
rådbråkad och halshuggen.
Pat’mos, turk. ö bland Sporaderna,
60 kv.km. Nu Patmo, St. P.
Patna, brit. prov. i Främre Ind.,
61,448 kv.km., 15 ½ mill. inv.
Hst. P. vid Ganges, 134,785 inv.
patois (patåā), fr., allmogespråk.
patologī, gr., läran om
sjukdomarna, omfattar läran om deras
orsak (etiologi), deras uppkomst
(patogoni), symtom
(symtologi), natur (diagnos)
och förlopp (prognos).
pātos, gr., lidande, själslidande,
sinnesrörelse; en skalds, talares,
skådespel, högstämda uttryckssätt.
Pa’tras (ford. Patrai), gr. st. och
fästn. vid P.-vik, 38,000 inv. Ärkeb., hamn.
pa’tres, lat., fäder, i gamla Rom
senatorerna.
pa’tria, lat., fädernesland.
patriark’, gr., faderlig härskare;
namn på israeliternas
sagostamfäder; tit. på de kristna bisk.,
sederm. end. på dem i Rom,
Konstpl, Jerusalem, Antiokia,
Alexandria, nu på ärkeb. i
Venezia och Lissabon. -ālisk, hör.
till patriarkernas tid; faderlig, mild.
patrīcier, lat., i gamla Rom de
urspr. besuttna borgarne, sedan
bördsadeln i mots. till plebejerna,
tills båda stånden 286 f. K.
smnsmälte; äfven sederm. medlemmar
af förtjänta o. framstående familjer.
Patrick (pätt’rick; lat. Patricius),
Irlands apostel o. skyddshelg., f.
372 Skotld, d. 463 ss. ärkeb. af
Armagh.; hans minnesd. 17 mars.
<b>-sorden,/b> stift. 1783 f. Irland, 1
klass.
patriis musis, lat., Ȍt fosterlandets
sånggudinnor», inskrift på det
forna operahuset i Stockholm.
patrimōnium, lat., fäderneärfdt
gods. P. Petri, Petri arfdel, äldsta
del. af forna Kyrkostaten omkr.
Rom, 1870 införlifvadt m. Italien.
patriōt, lat., fosterlandsvän. -ism,
fosterlandskärlek.
patrīs, lat., stämpel f.
framställande af matris (se d. o.); original,
t. galvanoplast. matriser, instr. f.
gängande af skrufmuttrar.
patristīk, lat., hist. om
kyrkofädernas lif, lära o. skrifter.
patrocīnium, lat., försvar, beskydd,
biträde vid rättegång.
Patrok’los, gr. myt., Akillens’ vän
o. vapenbroder, dödades af Hektor.
patrōn, lat., egentl. skyddsherre;
person (patronus), som har rätt
att tillsätta kyrkoh. i vissa
(patronella) pastorat; (fr.) mönster,
modell för ett arbete; färdigt skott
för infanterigevär.
patrull’, fr., afd. af 2 l. flera
soldater und. befäl för visitering af
poster o. d.
pa’tschuli, Pagostemon patchouly
Pel., Labiatæ, halfbuske i O.-Ind.,
på Malakka, Ceylon; bladen
innehålla en eter. olja, anv. till
parfymer.
Patti, 1) Carlotta, konsertsång.,
f. 1840 Florens, d. 89 Paris. —
Hennes syster 2) Adelina, ber.
operasång., f. 1843 Madrid, debut.
59 N. York, 66 g. m. markis de
Caux, 77 skild fr. hon., 86 g. m.
tenorsångaren Nicolini, sed. 99
g. m. svenske baronen Rolf
Cederström.
Pau (på), st. i s. Frankr. (i det
forna Béarn), v. Gave de P., 34,268
inv. Slott. — Fr. kon. Henrik
IV:s o. sv. kon. Karl XIV Joh:s
födelseort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
