Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Passera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af akantusblad o. med l. utan
voluter. Bland senare uppkomna
ordn. må nämnas romerska och
toskanska, företrädesvis grundade
på den doriska.
pelargōnium Hérit., Geranieæ;
buskar l. halfbuskar i s. Afrika
o. M. Asien. Fl. arter prydnadsväxter.
pelas’ger, Greklds urinv., af ariskt ursprung.
pêle-mêle (päl-mäl), fr., om
hvartannat, mischmasch.
pelerīn, fr., stor kappkrage (för fruntimmer.)
Peleus (-levs’), gr. myt., son t.
Aiakos, far t. Akilleus, som därf.
kallades peliden.
pelevi, det gamla med semitiska
uppbland. pers. skriftspr. fr. 3:e
årh.e. K.
pelias, gr. myt., son t. Poseidon,
sände sin brorson Iason eft.
gyllene skinnet; på Medeias
anstiftan dödad och kokt.
pelikān, Pelecanus L., till årfotade
fåglarne hör. släkte. Hvita p.,
P. onocrotalus L., i s.ö. Europa,
Afrika, O.-ind., 1,5/1,8 m. l.
Pēlion, g. geogr., berg i Tessalien,
1,620 m. h. Nu Plessidi.
pelīs, fr., pälsfodrad damkappa.
Pelissier (-lissjē), Aimab. Jean Jacq.,
hert. af Malakov, fr. milit., f. 1794,
sed. 39 i Algeriet, där han 45
ihjälrökte omkr. 1,000 araber i
Daragrottan, 55 öfverbefälh. på
Krim o. marsk., 56 hert., 60
gen.-guv. i Algeriet, d. 64.
pellāgra, gr., läk., endem. hudsjukd.
i Italien och s. Frankrike, förmodl.
förorsakad gm förtäring af bakterieangripen
majs. Botemedel: ombyte
af vistelseort.
Pelletan (pelltang’), Pierre Clem.
Eug., fr. polit. förf., f. 1813, 76
senator, d. 84.
Pell’ico, Silvio, it. skald, f. 1788,
20 ss. misst. f. carbonarism dömd
t. död., men benåd. m. 20-år.
fängelse, frigif. 30, d. 54 Turin.
Skr. dikter, tragedier (Francesca
da Rimini), Le mie prigioni, m. m.
Pelop’idas, tebansk fälth., befriade
379 f. K. Tebe fr. spartanskt herravälde,
stup. 364 v. Kynoskefalai mot Alexand.
af Ferai.
peloponnesiska kriget upplågade
431 f. K. mel. Athen o. Sparta
samt deras ömsesid.
bundsförvanter ang. öfverväld. i Grekld,
slutade 404 f. K. m. Spartas seger
und. Lysander o. Athens
förödmjuk., hvars murar nedrefvos och
makt krossades.
Peloponne’sos, sedan medelt.
Morea, södra gr. halfön, gm näset
vid Korint fören. med gr.
fastlandet, 22,500 kv.km., på Alexand.
d. stores tid bebodt af omkring
1,050,000 inv. Urinv. pelasger;
146 f. K. rom. prov.
Pe’lous, gr. myt., son t. Tantalos,
s. slaktade honom o. satte fram
honom till mat åt gudarne, hka
gåfvo honom lif igen.
Pelouze (-lūs), Théoph. Jul., fr.
kem., f. 1807, d. 67 ss. prof. i Paris.
Undersökn. o. analys. Förf.
Pelūsion, g. geogr., st. i nedre
Egypt. v. ö. Nil. Sl. 525 f. K.
Pem’broke (-bruck), eng. grefsk. i
s. Wales, 1,593 kv.km., 88,749
inv. Hst. P. v. Atlanten., 15,853
inv. Fästn.
pemm’ikan, sönderskuret och m.
fett bland., press, kött; nordam.
indianernas föda.
penalism’, se pennalism.
penāter, lat., de gaml. romarnes
skyddsgudar f. staten o. husliga härden.
pence (penns’), se penny.
penchant (pangschang’), fr., böjelse,
tycke.
pendang (pangdang’), fr., motstycke.
pendel, lat., en vid nedre änden
af en upptill fäst tråd upphängd
metallkula, kallas enkel p.; flyttas
p. ur sitt lodräta läge, går den i
följd af tyngdkraften tillbaka
öfver det lodräta läget o. på andra
sidan därom, hvarefter
svängningsbågarna gm friktion o.
luftmotstånd blifva allt mindre, tills
p. slutligen återtar lodräta läget.
Svängningstiden beror på p:s längd
och linsens (kulans) tyngd. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
