Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pikrinsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pitch pine (pittsch pajn), eng., am.
gran, med rödgult trä, ypperligt byggn.-virke.
Pite älf, fl. i Lappld o. Norrbotten,
uppr. på Sulitelma, utf. i Bottn. vik. 308 km. l.
Piteå, st. i Norrb. l. vid P. älf o.
Bottn. vik., 2,805 inv. (08). Grundl. 1621.
Pitholm, ö i Bottn. vik., s.-o. om
Piteå. P:s hed, exercisplats.
Pitman, Sir Isaak, grund. af det i
Engld brukligaste stenografsyst.,
f. 1813, d. 97 Lond.
pitschaft, ty., sigillstämpel, signet.
pitometer, gr., instr. f. uppmät. af
ett fats rymd.
Pitt, 1) William d. ä., earl af
Chatham, eng. statsm., f. 1710
Cornwall, statssekret. 56, 61 i
spetsen för oppos., 66/68
prem.-min., sökte medla med N.-Amer.,
d. 78. — Hans son 2) Will. d. y.,
statsm., f. 1759, 82 skattkam.-kansl.,
83 prem.-min., bekämpade
ifrigt fr. revolut., drog sig tillbaka
01, 04 ånyo prem.-min., d. 06.
Pitt’akos, en at Greklds 7 vise, f.
648 f. K. Mytilene, d. 570. Valspr.
»känn dig själf».
pittoresk’, it., skön, värd att
afmålas (om utsikt).
Pittsburgh (-börg), st. i Pennsylvania
v. Ohio, 345,082 inv. (m. förstäderna
1,020,000) Univ., domk., arsenal,
fabr., bergverk.
Pityūsiska öarna, sp. ögrupp i
Medelhaf., 697 kv.km., 25,814 inv.
Största öarna Iviza o. Formentera.
Hst. Iviza.
piu, it., tonk., mera.
Pi’us, påfvar: 1) P. I, den hel.,
142/157; martyr. — 2) P. II, förut
Aeneas Sylvius, f. 1405 (Tosc.),
42 kejs. Fredrik III:s sekret., 50
bisk. i Siena, 55 kard., 58 påfve,
verkade f. påfvemakt mot
koncilierna, d. 64. Humanist, skald,
hist. — 3) P. III-V, alla 3 i 16:e
årh. — 4) P. VI, förut Giov.
Broschi, f. 1717, reg. 75, 98 fången
o. bortförd af fransm., d. 99
Valence. — 5) P. VII, förut gref.
Chiaramonti, f. 1742, 1800 vald
till påf., 09 med våld förd till
Frankr., 14 åter i Rom, återställde
jesuitord., d. 23. — 6) P. VIII,
förut grefve Castiglione, f. 1761,
påfve 29, d. 30. — 7) P. IX, förut
gref. Mastai Ferretti, f. 1792, 40
kard., 46 påfve; först frisinnad,
sedan reaktionär, fördrefs 48, åter
50, förkun. 54 dogm. om jungfru
Marias obefläck. aflelse, utg. 64
encyklika med syllabus, 70 på
allm. kyrkomötet dogm om
påfvens ofelbarhet, förlorade 60 o.
70 Kyrkostaten, d. 78. — 8) P. X,
förut Guiseppe Sarto, f. 1835 af
venet. bondefamilj, 93 kard., påfve
03, har uppställt s. sitt program
världens förnyelse gm Kristus.
pivot (-vå), fr., tapp, vridpkt.
Pizzarr’o, Franc., sp. conquistador,
f. 1478, först svinaherde, sedan
soldat, förenade sig 24 m.
Almagro, eröfr. 31/33 Peru, grundl. 34
Lima, lät 38 afrätta Almagro,
mörd. 41 af dennes anhängare.
pizzicāto, it., tonk., på stråkinstrum.
tonernas frambring. gm knäppning m. fingrarna.
pjedestall’, fr., fotställning.
pjerro’, se pierrot.
pjäs, fr., stycke; del, sak;
musik- l. teaterstycke; artilleriskjutvapen;
bild l. figur i schackspel.
plācido (-tjido), it., tonk., lugnt.
plafond (-fång’), fr., med
bildhuggeri l. måln. prydt tak i ett rum.
plagiāt, lat., litterär stöld. -or, en
s. plagierar.
plaid (pled), se pläd.
plaidēra (plä-), se plädera.
plaisir (pläsīr), fr., nöje.
plakāt, lat., anslag på gathörn,
pelare o. dyl.
plan, lat., jämn yta. Lutande p.,
mek., ett p., s. bildar vinkel m.
horisontal-p. Förhållandet mel.
lodräta afståndet från dess
upphöjda punkt till horisontal-p. o.
dess längd kallas stigning, o. den
kraft, s. erfordras för att hålla
jämvikt m. en utefter ett lutande
p. rörlig kropp, förhåller sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
