Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pikrinsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dennas vikt ss. planets höjd till
längden. Mångfald, anv. i praktiken.
Plāna, Giov. Ant. Amad., it. astron.
o. mat., f. 1781, d. 64 ss. direkt.
f. observ. i Turin. Skr. teorien
f. månens rörelse.
planēra, lat., jämna.
planetārium, lat., maskin för att
åskådliggöra planeternas rörelse kring solen.
planēter, gr., himlakroppar, s. röra
sig i nära cirkelformig bana kring
solen o. af henne erhålla ljus o.
värme. De stora p., ordn. efter
afståndet från solen, äro: Merkurius,
Venus, Jorden, Mars, Jupiter,
Saturnus, Uranus, Neptunus. Mel.
Mars o. Jupiter of. 260
småplaneter (asteroider l.
planetoider) uppt.
planetoīder, gr., se planeter.
planimēter, gr., instrum., s. anger
ytinnehåll, af en plan fig., då man
för ett vid detsma fäst stift
utefter figurens omkrets.
planimetrī, gr., läran om plana
geom, storheter.
plan-konkav, plan-konvex,
se lins.
plank’ton, gr., »det drifvande»,
mikroskop, organismer ur växt- l.
djurriket, kringdrifvande i
hafs- o. insjöars vatten.
planritning, af bildn. af ett föremål,
sedt uppifrån.
plansch, fr., träsnitt, illustration i
allmh. -ett’, böjlig stålskena i
snörlif.
plaque (plack), fr., eg. »plåt»;
ordenskraschan.
plantage (-tāsch), fr., större planter.,
is. af handelsväxter.
Plantagenet (pläntädd’schennett),
binamn på den i Engld fr. 1154/
1399 i rät nedstig. linje o. därifr.
t. 1485 m. sidogrenarna Lancaster
o. York härsk. grenen af huset
Anjou.
plaquette, plakett, fr., namn på
små gjutna reliefplattor l. skådemynt.
plast|īk, gr., bildhuggarkonst. -isk,
bildbar, kroppslig.
Plataiai (-tajaj; lat. Platææ), g. geogr.,
st. i Boiotien. Slag 479 f. K.;
372 f. K. förstörd af tebanerna.
platān, Platanus L., Artocarpeæ.
— P. occidentalis, i N.-Amer.,
P. orientalis, i orienten; veden till
virke. Den orientaliska arten i
forntiden berömd ss. det skönaste
bland vilda träd.
Platen, Aug. v., ty. gref. och skald,
f. 1796, d. 35 Syrakusa. Skr. dikt,
dram., epos m. m.
Platen, 1) Fil. Jul. Bernh. v., frih.,
milit., f. 1732, 95 gen. o. befälh.
i Skåne, 96 gen.-guv. i Pommern,
99 fältmarsk., d. 05. — Hans son 2)
Baltsar Bogisl. v., gref., milit.,
statsm., f. 1766, fången i slag. v.
Hogland, 09 statsr. o. kont.-amir.,
13 gen.-guv. öf. Jylland och
Slesv.-Holst., 14 sv. kommissarie i Norge,
27 riksståthåll. där, d. 29. Mest
bekant gm Göta kanals bringande
till stånd.
Plater, Vladisl., polsk gref.,
huf.-man f. polska emigrant., f. 1812,
sed. 63 i Schweiz, d. 89, 1844/77
g. m. Karoline Bauer (se d. o.).
plateresk’-stil, sp. renässansstilen
16:e årh., erinrande om rikt
gmbrutet guldsmedsarbete.
platīna, kem., Pt = 194, metall.
element; hvit, mjuk, förekommer i
små korn l. tills. med andra ädla
metall., alltid gedigen, smältbar i
knallgaslågan (2000°). Eg. v. 21,5.
Anv. vid svafvelsyretillverkn. och
till många kem. appar.
platinering, föremåls öfverdragande
med en tunn platinahinna,
verkställes på järn o. stål m. lösn. af
eter. platinaklorid, på koppar o.
mässing m. platinasalmiak o.
vinsten l. gm galvan. strömmens
inverk. på en lösn. af platinasalmiak
med ammoniak. På porslin
inbränner man med basiskt
vismutnitrat fälld platina l.
platinasalmiak.
platityd, fr., platthet.
Pla’ton, gr. filos., f. 429 f. K. Athen,
Sokrates’ lärj., begaf sig eft.
dennes död 399 på resor, återvände
389 t. Athen o. lärde i den s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
