Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Plomb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
podestà, it., högsta rättspers. i en
stad, borgmästare.
Podiebrad, Geo. Boczko v., kon. i
Bohm., f. 1420, ifrig husit, 52
riksföreståndare, 58 kon., d. 71.
Regerade kraftigt, men sansadt.
pōdium, gr., upphöjn., is. på teatr.
o. d., hvarest de uppträdande ha sin plats.
Podōlien, guv. i v. Ryssl., 42,018
kv.km., öfver 3 mill. inv. Hst.
Kamenets-Podolsk.
Poe (på), Edg. Allan, n.-amer. skald,
f. 1809 Boston, d. 49 Baltimore.
Skr. mästerl. skaldestycken o. nov.,
is. i den fantast. o. hårres. stilen.
poēm, gr., dikt, skaldestycke.
poesī, gr., skaldeverksamhet,
skaldestycke, delas i episk, lyrisk,
dram. p.
poēt, gr., skald. -īk, den del af
estetiken, som handlar om
poesiens väsen, form, slag o. d.
poēta laureātus, se laureatus.
Poggendorff, Joh. Christ., ty. fys.
o. kem., f. 1796 Hamb., 34 prof.
i Berl., d. 77 där. Uppf. jämte
Schweigger multiplikatorn l.
galvanometern. Förf.
point (poäng’), fr., punkt, streck i
spel. P. de vue (-dövy’), synpkt,
ståndpkt; p. d’honneur (-dånnör),
hederssak; p. du tout (-dytû),
alldeles icke, för ingen del.
Point de Galle (påäng’ dö gall’),
befäst st. på s. v. kusten af Ceylon,
37,226 inv. Hamn.
pointer (pojn’-), eng., ett slags
släthårig eng. jakthund.
Poitiers (påatjé), hst. i fr. dep.
Vienne vid Clain, 39,886 inv. Slott,
bisk., domk., museer, bot trädg.,
Slag 8/10 732, 19/9 1356.
Poitou (påatû), ford. fr. landsk, vid
Atlanten, 16,674 kv.km. Hst.
Poitiers. Nuv. dep. Deux-Sèvres,
Vendée, Vienne.
pok|āl, it., större bägare. -ulera,
lat., dricka.
poker (på-), eng., kort., ett is. i
Amer. vanligt hasardspel.
Pola, st. i Istrien vid Adriat. haf.,
45,052 inv. Stark fästn., sjöarsenal,
varf, dockor, kaserner, krigshamn; domk.
polack’, person af polsk härkomst;
polsk häst.
polār (i smnsättn.). -dag, den tid,
då solen på mer än 24 timm. ej
försvinner und. horisonten.
-distans’, en stjärnas afst. fr. polen
i grader. -hafven = ishafven.
-natt, mots. mot polardag. -ström,
en från polen mot ekvatorn
riktad ström i hafvet l. atmosfären.
polarisation, nylat., fys. Enl.
undulationsteorien består ljuset i
vibrationer hos ett hela världsalltet
gmträngande ämne, etern,
och dessa vibrationer kunna äga
rum i alla mot ljusstrålen
vinkelräta riktningar. Om gm ngt
medel alla från en ljusstråle
härrörande vibrationer i
eterpartiklarna tvingas att gå parallellt med
haa, d. v. s. i sma plan, säges
ljuset vara polariseradt. P:sap.
parater användas för att
undersöka lösningars, is.
sockerlösningars, halt af upplösta
ämnen. För att polarisera ljuset kan man
antingen låta det gå genom vissa
kristaller l. ock låta det
reflekteras under en bestämd vinkel.
polaritēt, egensk. hos en magnet,
en galvan. l. elektr. ström o. d.,
att oliknämnda poler attrahera och
och liknämnda repellera haa.
Polder, i Holld och n. Tyskld
lågländta kuststräckor, som genom
fördämningar äro skyddade för hafvet.
Pole (pål), Regin. de, kard. och
ärkeb. af Canterbury, f. 1500,
sökte medla mel. katol. o. de
reformerta, afsattes därf. 55
af påfven, d. 58.
polemark, gr. fältherre, namn på
Athens 3:e arkont.
polemīk, gr., strid, tvist, vanl.
skriftlig, i religion, politik.
Polen, fordom själfst. kon.-rike;
sträckte sig under tid. för sin
största blomstring fr. Östersjön
t. Svarta haf. o. räknade 1,150,000
kv.km. med omkr. 35 mill. inv.
samt hade efter 1:a deln. 74.000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
