Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Plomb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dans i ¾ takt; ett slags fruntimmersplagg.
polska språket och litteraturen.
P. spr., en med latin, tyska och
franska blandad gren af slav.
språkstammen, har 44 lat.
bokstäfver, 3 deklinat. o. 3 kön. —
P. lit. omfattar 5 period.: 1)
10:e/15:e årh., öfvers. af bibelafd.
o. lat. rimkrön.; 2) 1521/1621,
blomstr.-tid. (J. Kochanovski); 3)
1622/1750, jusuitvälde, förfall,
efterbildn af fr. klassicism.
(Potocki); 4) 1750/1810, reaktion mot
jesuit., fr. inflytande allenaråd.,
tills nationella element mer och
mer gjorde sig gällande och 5)
fr. 1810 kom. till utbrott genom
Mickiewicz, Krasinski, Sienkievicz,
Orzeszkova m. fl.
polstjärnan l. nordstjärnan, d.
intill nordpolen närmaste
stjärnan i svansen på Lilla björnen;
tyckes stå stilla.
Polus, Tom., grefve, lat. skald, f.
1634, d. 08 ss. kgl. statsråd.
poly . . ., gr., i smnsättn. mycket,
mång . . .
polyandrī, gr., gifte m. flera män
på en gång.
polyarkī, gr., mångvälde.
Poly’bios, gr. hist., f. 204 f. K.
Megalopolis, underhandl. mel.
akaierna o. romarne 171, ss. gisslan
förd till Rom 167, d. 122.
polydipsī, gr., läk., sjukligt
ihållande törst, is. vid sockersjuka.
Polydēros, gr. bildh. fr. Rodos i
1:a årh. e. K., en af
Laokoon-gruppens skapare.
polyēder, gr. mat., mångsidig solid figur.
Polyfēm, af Askelöf 1809/12 utg.,
hufvudsakl. lit.-krit. tidning.
Polyfēmos, gr. myt., en af
Odysseus öfverlist. o. bländad kyklop.
polygamī, gr., äktenskap mel. en
man o. flera hustrur på en gång.
-glott, gr., på flere språk skrifven
bok, is. komplutensiska bibeln (1514/17).
Polygnōtos, gr. mål. fr. Tasos, omkr.
462 i Athen.
polygōn, gr., mat., månghörning.
polygonāl|befästning, sådan, där
hufvudvallarna utgöras af räta
linjer, som sidoförsvaras af kaponiärer.
-tal, se figurtal.
polyhis’tor, gr., månglärd, i många
vetensk. bevandrad person.
Polyhym’nia l. Polym’nia,
gr. myt., en af muserna, sångens o.
vältalighetens gudinna.
Polykar’pos, bisk. i Sinyrna, enl.
legend, apost. Johannes’ lärj., d.
s. martyr 155.
Polyklei’tos, gr. bildh. fr. Sikyon,
i 5:te årh. f. K.
Poly’krates, härsk. på Samos 535
f. K., 521 lockad till Magnesia och korsfäst.
polykromī, gr., den und. forn- o.
medelt. brukl. måln. af byggnads-
och bildh.-verk med många färger.
Polym’nia, se Polyhymnia.
polymorf’, gr., se heteromorf.
Polyneikes (-nej’-), gr. myt., son
till Oidipus och Iokaste, fördrefs
från Tebe af brod. Eteokles och
stupade i striden mot honom.
Polynēsien, se Oceanien.
polynōm, gr., mat., algebraiska
summan af 3 l. fl. termer.
polyper, gr., läk., utväxter på
slemhinnan i ngn af kroppens hålor
(ex. näsan, lifmodern, ändtarmen).
polyper, Polypi, stråldjur, som
merendels bilda fastväxta kolonier o.
hafva kalkartadt yttre l. inre
skelett; hafva ett magrör, fäst vid
lodräta, strålformigt ordnade
skiljeväggar, o. en krans af tentakler
kring munnen. Omfatta bl. a.
alla koralldjur. Jfr Coelenterata.
Polyporus Fries, Hymenomycetes,
svampsläkte m. omkr. 300 (flere
parasitiska) arter, tillhör. dels
trop., dels temper. zonerna och
hvaraf flere ätbara. P. fomentarius
L. på flere träd, bl. annat i
Sverige, lämnar fnöske.
poly|teism’, gr., tro på fl. gudar. —
-teknik, gr., smnfattn. af alla t.
utöfvande af konst. o. yrken erforderliga
kunskaper. Polyteknikum,
läroverk f. undervisn. i p.
Poly’trichum L. Polytrichaceæ,
björnmossa, P. commune, allm.
i skog; t mattor, kvastar m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
