Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pontinska träsken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Erik K., publ., vitterhetsidk., f.
1819, d. 52. Skr. Åreminne öf.
grefve Dahlberg m. m.; 1849/51
red. för »Morgonbladet».
Pontīnska träsken, stora osunda
moras vid Tyrrhen. haf. s.o. om Rom.
pontōn, fr., stor, flat lastpråm;
båtar af trä, järnplåt o. d. till
underlag för krigsbryggor. -järer,
den del. af ingenjörtrupper, som
alla brobyggn.-arbeten i fält tillkomma.
Pontoppidan, Erik, dan. teol., f.
1698 på Jylland, d. 64 ss. bisk. i
Bergen. Skr. uppbyggelseböcker m. m.
Pon’tos, g. geogr., landsk, i M. Asien,
s.o. om Svarta haf.
Pon’tos euxeinos (-ej-’), gr., lat.
Pon’tus euxīnus, g. geogr.,
namn på Svarta hafvet.
Pontresīna, by i schweiz.
Graubünden, 488 inv. Luftkurort.
Pon’zaöarna, it. ögrupp i Tyrrhen.
haf., s.v. om Gaëta. Huf.-ö Ponza.
pop, nygrek., präst inom gr.-kat.
kyrkan.
Pope (påp), Alex., eng. skald, f.
1688 London, d. 44 Twickenham.
Skr.: Essay on criticism, Essay
on man, The rape of the lock m. m.
popelīn, fr., lätt, glansigt halfsiden.
Popocatepetl’, vulkan i Mexico,
5,420 m.
poppel, Populus L., Salicineæ.
Arter: asp (se d. o.), balsam-p.,
P. balsamifera Med., N.-Amer.,
Kina, pyramid-p., P. pyramidalis
Rosier, ö. Ital., silfver-p.,
P. alba L., s. Europa, Asien, svart-p.,
P. nigra L., Europa, Asien,
N.-Amer., m. fl. Parkväxter, veden
till virke.
Popper, 1) Dav., ty. violoncell., f.
1845 Prag, 72/86 g. m. 2) Sophie,
f. Menter 1846 München, pianist.
popul|aritēt, fr., folkgunst. -är,
stående i folkgunst; allmänfattlig, lättfattlig.
population, lat., befolkning.
Porcia, dotter t. Cato d. y., g. m.
Cæsars mördare Brutus, dödade
sig 42 efter hans nederlag.
Pordenōne, Reg. da (egentl. Giov.
Ant. Lic. Regillo), it. mål., f. omkr.
1484 i P., d. omkr. 1540 Ferrara.
pōrer, gr., anat., svettkörtlarnas
öppningar i läderhuden.
porfyr, bergart med tät
grundmassa, i hkn kristaller af andra
bergart. äro insprängda. Kvarts-p.,
rödaktig grundmassa m. insprängd
kvarts och ortoklas.
porfyrīt, min., bergart m. mörk,
brunröd grundmassa m.
insprängda kristaller af oligoklas. I
Thüringerwald, Älfdalen o. s. v. Röd
p. bröts af romarne i Egypten;
anv. i arkitekturen.
Porjusfallen, betyd, fall i Lule älf,
2 till 3 km., med en smnlagd
höjd af 50 m. Enl. riksdagens
beslut 1910 skall vid P. anläggas
en kraftstation för riksgränsbanans
elektrifiering.
Porla, hälsobrunn i Örebro l.
por|ositēt, lat., kroppars allm.
beskaffenh. att mel. de olika
småpartiklarna ha (ofta mikroskop.)
mellanrum (porer); hålighet.
Porosalmi, ort i Savolaks; sl. 13/6 1789.
Porse, Knut, dan. hert. af
Halland m. m. 1326, 27 g. m. hert.
Ingeborg (se d. o.), d. 30.
porsenn’a l. Por’sena, etrusk.
kon., bekrig. 507 f. K. Rom, skall
enligt sagan gm Mucius Scævola
blifvit förmådd till återtåg.
porslīn, it., lervaror, hks massa,
som vid bränningen halfsmältes,
hufvudsakl. utgöres af kaolin,
delas i fritt-p., dit gammalt
Sèvres-p. hör, benäkta l. eng. p.,
till hvars massa benmjöl sättes,
fältspatäkta p. med tillsats af
fältspat o. kvarts, o. parian,
liknande det benäkta, men ungef.
lika smnsättn. som det
fältspatäkta. Oglaser., 2 gngr brändt
fältspatäkta p. kallas biskuits.
Fajans och majolika benämnas
vanl. oäkta p. P. uppfanns i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
