Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
teat.-museum. — R., den forna hst. i
rom. riket i landskap. Latium,
grund. af Romulus o. Remus,
uppfördes på 7 kullar, blef sedan
kyrkostatens hst., är sed. 1871
Italiens hst. Jfr. romerska riket.
rom, sprithalt. dryck, s. erhålles
gm jäsn. o. destillat. af rester vid
sockerberedn. (s. k. melass). Den
bästa fr. Jamaica.
Romagna (-an’ja), ford. it. landsk,
i Kyrkostaten.
Roman, rumän. st. vid Moldau,
14,019 inv. Bisk.
romān, fr., prosaberättelse af episk
karaktär o. större omfång. Tager
stoff l. lokalitet ur historien
(histor. r.) l. förlägger händelserna
till det närvarande (tids-r.).
Talrika underafdeln.: tendens-r.,
familje-r., sentimental, diakt. r.
o. s. v.
romancēro, saml. af fornspanska
romanser o. folkvisor.
romanesk’, svärmisk.
Romāno, Giulio, se Pippi.
Romānov, ry. bojarsläkt, som
härskade i Ryssld 1613/1730, kom
på tronen m. Mikael Feodorovitsch,
nådde sin höjdpunkt m. Peter d.
st., utslocknade m. hans sonson
Peter II.
romans’, fr., en liten poet.
berättelse af episk-lyr. karaktär; af
sp. ursprung. Äfven musikstycke.
romanska språk, dotterspråk af
det latinska: i tal., span., port.,
franska, rum., äfvensom
munarter i delar af Graubünden.
romanska stilen, arkit.,
rundbågestilen, utbildad under 10:e/13:e årh.
romantīk, medeltidens poet. o.
svärmiska riktn. i lefnad, seder och
konst i mots. till antiken.
roman’tisk, underbar, aningsfull,
fantastisk, svärmisk.
romantiska skolan, en utan
hänsyn till klassiska förebilder
skapande riktn. i lit. o. konst. Se
vidare Nya skolan.
Romarbrefvet, bok i N. T. förf. af
aposteln Paulus.
romb, gr., snedvinklig, liksidig
prlogram. -oēder, solid fig.,
begränsad af 6 romber. -oīd,
prlogram, s. är hvarken rätvinkl. l.
liksidig.
Romerike, 2 fögderier i Akershus
amt i Norge omkr. Glommen o. Vormen.
romerska kurian, den påfl.
kyrkoregeringen.
romerska riket, rike und.
forntiden, för hkt staden Rom var
raedelpkt. Denna grundlades enl.
sagan af Romulus 753 f. K., o.
den siste af de 7 kgrna störtades
510. Därpå styrdes riket af 2 årl.
valda konsuler, skaffade sig
hegemonien of. latinerna 466, erhöll
450 gm decemvirerna nya lagar,
ansattes 390 af gallerna, slutade
366 striden mel. patricier o.
plebejer gm bestämmelsen, att en af
konsulerna skulle vara plebej,
underk. 338 latiner, 290 samniter,
283 etrusker o. umbrer, 272
Tarentum, 266 Syd-Ital., hvarpå båda
stånden blefvo fullt likställda.
Striden med Kartago om
herraväldet på Sicil. ledde eft. 1:a pun.
kriget 241 till Siciliens
förvärfvande, hvartill Sardinien o.
Corsica kommo 238, eft. 2:a pun. kr.
204 till Spaniens eröfr., eft. det
3:e 146 till Kartagos underkastelse.
Und. tiden blefvo 167 Epeiros,
148 Makedon., 146 Hellas och
därpå 133 M. Asien romerska. I
statens inre framträdde emellertid
i st. f. striden mel. patric. o.
plebej. slitningar mel. optimaterna
och folket, hkt Graccherna sökte
skaffa en bättre ställning, men
dukade under. Marius,
folkpartiets ledare, besegrade Jugurta,
kimbrer o. teutoner, o. 90/88
måste rom. tilldela italiska folk
borgarrätt. Marius och Sulla
söndersleto staten gm blodiga tvister.
Pompejus, optimaternas anförare,
slog de upproriske slafvarne,
sjöröfvarne o. Mitridates, eröfr.
Syrien o. bildade 60 m. Cæsar o.
Cassius 1:a triumviratet, men blef
oenig m. den förstnämnde, s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
