Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rottnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmän, is. i dammar; former:
sjöruda (större), dammruda
(mindre).
Rudbeck, 1) Olof d. ä., lärd, f.
1630, studerade först anat. (uppt.
51 de lymfatiska kärlen) o. bot.,
blef 58 prof. i Upps., anlade den
bot. trädg. Vann sin största
ryktbarhet gm sitt arb. Atland l.
Manheim (79/02), hvari han sökte
bevisa, att Platons Atlantis var
Sverige, d. 02. — Hans son 2)
Olof d. y., lärd, f. 1660, 92/30
prof. i Uppsala, d. 40, gjorde
stora saml. till ett planschverk of.
sv. fåglar o. ägnade sig åt oklara
jämförande språkstudier.
Rudensköld, 1) Karl, gref., förf.,
f. 1698, 61/65 o. 69/72 medlem
af rådet, d. 83. Ansedd som
vitter förf. — Dennes dotter 2)
Magdalena, f. 1766, blef 84
hoffröken o. sed. Gustaf Armfelts
älskarinna; ss. medveten om hans
stämplingar, schavotterade hon 94
o. sattes på spinnhuset, fri 96,
d. 23. — 3) Torsten, gref., förf.,
f. 1798? d. 59. Inlade stor
förtjänst om folkskolan.
Rüdesheim, st. i Hessen-Nassau
vid Rhen, 4,772 inv. Vin.
rudimatērie, lat., råämne.
Rudin, Erik Geo. Valdem. Nap.,
teol. förf., f. 1833 Ö. Ryd,
Östergötld, fil. d:r 57, teol. d:r 77, teol.
prof. 92/00, ledam. af Sv. akad.
96, har skr. predikosaml. Evighetsvinkar,
Läran om mskosjälen m. m.
rudiment’, lat., första grunden till
ngt, outveckladt organ. -är,
outvecklad.
Rudolf, 1) R. af Schwaben, 1059
hert. af Schwaben, 77 motkon.
till Henr. IV, d. 80 efter slaget
vid Mölsen. — 2) R. I, f. 1218,
son till Albr. af Habsburg, 73
vald till kon., förvärfvade Österr.,
d. 91 Germersheim. — 3) R. II,
f. 1552, Maximil. II:s son, 72 kon.
af Ungarn, 75 af Böhmen, 76 kejs.,
alkemist o. astrol., lät jesuiterna
råda, d. 12.
Rudolstadt, hst. i Schwarzburg-R.,
12,494 inv.
ruff, holl., rum på fartygs däck,
kajuta på segelbåt.
Rufīnus gallier, 394 mäktig min.
hos östrom, kejs. Arcadius, mörd. 395.
Ruge, Arnold, ty. polit. förf., f.
1802 Rügen, d. 80 Brighton.
Rügen, preuss. ö. i Ö.-sjön, 968
kv.km., 47,022 inv. Hufvudort:
Bergen. 1648/1814 svensk.
Rūgendas, Geo. Phil., ty.
bataljmål, o. kopparst., f. 1666, d. 42.
rūgier, german. folk vid Oder,
senare vid Donau, uppgick omkr.
500 i andra folk.
Ruhmkorff, Heinr. Dan., ty. mek.,
f. 1803 Hannover, d. 77. Uppf.
den eft. honom uppkallade
induktionsapparaten.
Ruhr, bifl. till Rhen t. h. 235 km. l.
ruīn, lat., förfall, undergång,
lämning eft. byggnad. -era, förstöra,
bringa t. undergång.
Ruisdael, (röjs’dal), berömd nederl.
landsk.-mål., f. 1625, d. 82.
rulād, fr., kok., hoprullade fisk- l.
köttstycken; tonk., löpning i sång.
Rule Brittann’ia (rûl-), härska
Britannia! eng. folksång.
rulett (rulätt’), fr., trissa;
hasardspel, hvarvid man låter en liten
kula falla på en i numrerade fält
indelad roterande trissa. Den
ruta, på hvilken kulan stannar,
bestämmer vinst l. förlust.
rullsten, geol., lösa, kantstötta
stycken af klippmassor, dels
spridda på jordytan, dels
inbäddade i sand- o. lerlager.
Rūmex L. Syra, Polygoneæ. R.
acetosa L., scutatus L. o. patientia
L., i Europa, till grönsaker.
Äfven andra arter ätliga.
Rumīlien, turk. landskap.
rumōr, lat., larm, buller. -mästare,
fordom ordningsman vid
hälsobrunn; lustigkurre.
rumpparlamentet, 1648 öknamn
på eng. underhuset, sedan dess
icke republikanskt sinnade
medlemmar fördrifvits af Cromwell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
