Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Saporoger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sarthe (sart), bifl. till Loire t. h.,
276 km. l.
Sarto, Andrea del, förr oriktigt
kallad Vannucchi, it. mål., f.
1487 Florens, d. där 31. Fresker m. m.
Saskat’schavan, fl. i brit. N.-Amer.,
utf. i Winnipegsjön, 1,000 km. l.
Saskia van Uylenburgh,
Rembrandts maka.
sassanīder, pers. regentfamilj,
226/636.
Sass’ari, st. på Sardin., 38,268 inv.
Ärkeb., univ., hamn.
Sassnitz, by o. badort på Rügen,
1,958 inv. Ångfärjeförbindelse
med Trelleborg.
Sassoferrāto, eg. Giov. Batt. Salvi,
it. mål., f. 1605 Sassoferrato, d. 85.
satan, se djäfvul.
satellīt, lat., ledsagare, biplanet.
satin, se satäng. -era, glätta
papper medels zinkplåtar.
satīr, bitande tal l. skr., is. dikt,
s. häcklar tidens dårskaper.
satis|faktion, lat., tillfredsställelse.
-fiēra, tillfredsställa, godtgöra.
satrāp, gr., provinsståthåll. i forna
persiska riket.
sat sapien’ti, lat., nog för den vise.
saturnālier, åt Saturnus af de gamle
romarne helgad fest 17— l9/12.
Saturn’ia, rom. myt., binamn på
Juno.
saturnīnsk vers, versmått, hvarpå
de äldsta rom. folkdikterna voro
affattade.
Satur’nus, fornit. gud,
fruktbarhetens gud, senare identifierad med
Kronos (se d. o.).
Satur’nus, den 6:e af de större
planeterna, 1,418 mill. km. fr.
solen, omgifven af en platt,
lysande ring (yttre diam.: 271,000,
inre: 192,000 km.), hvari
planetens klot sväfvar. Ekvatorialdiam.:
123,800 km.; täthet: 1/8 af jordens.
Roterar på 10 tim. 29 min. kring
sin axel; omloppstid: 29 år 167 dagar.
satyr, gr. myt., skogsgud med
bockben, -öron och -svans, Bakkos’
följeslagare.
satäng’, fr., ett slags glänsande
sidentyg.
Sau, se Save.
Saul, israelit. kon. 1055/1033 f. K.
Sedan David upprest sig mot
honom, dödade han sig i ett krig
mot filistéerna.
Saumur (såmyr), fr. st. vid Loire,
16,233 inv.
Sauret (sårē), Émile, fr.
violinvirtuos, f. 1852, sed. 91 lärare vid
musik.-akad. i London.
sāurier, lat., ödlor.
Saussure (såssyr), 1) Horace
Bénéd. de, naturf., f. 1740 vid
Genève, d. 99 ss. prof. där. — Hans
son 2) Nicol. Théod., naturf., en
af den moderna växtkemiens
grundl.; f. 1767 Genève, d. 45 ss.
prof. där.
sauternes (såtärn’), ett fint hvitt
Bordeauxvin.
sauve qui peut (såv ki pö), fr.,
rädde sig den, som kan!
sauvēra (så-), fr., rädda, frälsa.
Savannah (sävänn’ä), st. i Georgia
(N.-Amer.) vid fl. S., 64,562 inv.
savann’er = prärier (se d. o.).
Savary (-rī), Jean René, hert. af
Rovigo, f. 1774 Marcy, gen. o.
polismin. und. Napol. I, 31
öf.-befälh. i Algeriet, d. 33.
Save l. Sau, bifl. till Donau t. h.,
uppr. i Krain, utf. vid Belgrad, 710 km. l.
Savigny (-vinjī), Friedr. Karl, ty.
jur., f. 1779, d. 61. Skr.: Gesch.
des röm. Rechts etc., Syst. des
heut. röm. Rechts m. m.
savoir (savåār), fr. veta; s.-faire
(-fär), skicklighet; s.-vivre (-vīvr),
lefnadsvett.
Savōna, it. st. vid Genuaviken,
38,355 inv. Bisk.
Savonarola (-råla), Girolamo, it.
reform., f. 1452 Ferrara,
dominikan, prior vid S. Marco i Florens,
uppträdde mot den härsk.
sedeslöshet, o. huset Medici, afgudades
först af folket, öfvergafs sedan; dömd
ss. kättare, strypt och bränd 98.
Savoyen, ford. sardin. hertigd.,
mel. Schweiz, Piemont och Frankr.
10,076 kv.km., 542,000 inv. 1860
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
