Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tanagra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
största antalet t.-ledningar och apparater.
telegrāf, gr., inrättning för
underrättelsers meddelande på längre
afstånd medels öfverenskomna
tecken. Akustisk t. gm ljud, anv.
end. i sjöv. Optisk t. gm runda
skifvor, färgade lanternor m. m.,
anv. vid järnvägar, och den 1793
af Chappe uppf., i Sverige
förbättrade opt. t. medelst rörliga
armar undanträngdes af den nu
brukliga elektriska t., s. först
1833 praktiskt utfördes af Weber
o. Gauss. Därefter kom
Wheatstone 1837 m. sin nål-t. (mest
anv. i Engld), hvars tecken gifvas
m. rörl. magnetnålar, ungef.
samtidigt Morse m. sin skrif-t., s.
ännu har den största användning.,
1858 Caselli med pan-t., som
kopierar afsändarens skrift;
därjämte äro äfv. typtryckstelegrafer
uppfunna bland annat af prof.
Hughes. — I den elektr. t.
öfverföres rörelsen i afsändn.-stationens
apparat t. mottagningsstationens
gm galvanisk ström i metalltrådar
l. kablar. Jfr trådlös telegrafi.
Tele’makos, gr. myt., son till
Odysseus och Penelope.
Telemarken, ford. landsk. i s. Norge,
nu en del af Bratsbergs amt.
teleologī, gr., läran om världens
ändamålsenlighet.
telepatī, gr., tankeöfverföring från
en person till en annan.
teleskop, gr., se kikare.
Tell, Wilh., sagohjälte i gamla
Schweiz, från Uri; skall ha lefvat
i början af 1300-talet.
Tellez (täljē), Gabr. (pseudon. Tisso
de Molina), sp. dram., f. omkr.
1570 Madrid, d. där 48 ss. prior
i klostret Soria.
tellūr, kem., Te = 128, 1782 af
Reichenstein uppt., hvitt, metall.
element, s. förekom, i legering, m.
andra metaller. Eg. v. 6,33,
smältpkt 500°. Upphettad i luften
förbrinner t. till t.-syrlighet.
tellūrium, lat., apparat för
åskådliggör. af jordens rörelse kring solen.
Tell’us, lat., se jorden.
tēma, gr., sats l. hufvudtanke f. tal,
afhandl. l. tonstycke; skriftprof.
Tēmes (-mesch), 1) bifl. t. v. till
Donau i Ungarn, 430 km.; 2)
ung. komitat, 7,196 kv.km., 398,010
inv. Hst. Temesvar.
Te’mesvar (temmeschwār), bef. hst.
i ung. komitat. Temes, 53,033 inv. 2 bisk.
Te’mis, gr. myt., Zeus’ 2:a gemål,
rättvisans gudinna, mor till
horerna och parkerna.
Temis’tokles, athen. fältherre o.
statsm., f. omkr. 527 f. K., ledare
af Athens demokrat. parti, segrade
480 vid Salamis, landsförv. 71
flydde t. Persien, d. 60 Magnesia.
Temnaren, insjö i n.v. Uppland,
omkr. 86 kv.km.
Tem’pe, g. geogr., tjusande dal
Tessalien.
tempel, lat., gudshus, is. und. de
förkristna religionerna, består i
klass. arkitekturen af cellan
jämte de därm. omedelbart
förenade pelargångarna. T. med 1
pelargång, prostylos, med 2,
amfiprostylos, med rundtorn
gående, peripteros, med dubbla
sidorader, dipteros.
tempelherrarne, andl. riddarorden,
1118 af Hugues de Payens o. fl.
stiftad till pilgrimernas skydd,
utmärkte sig i krigen mot
mohammedanerna, men blef slutl. rik,
öfvermodig o. egenmäktig; hade
sed. 1291 sitt säte på Cypern, 1312
upphäfd af påf. Klemens V. Dräkt:
hvit linnemantel m. 8-hörn. rödt
kors öfver rustningen.
temperament’, lat., beteckn. för
ett förhärskande sinnestillstånd i
förening m. en viss kroppskonstitution;
delas i sangviniskt,
lättrördt, känslosamt t.,
koleriskt, hetsigt, lidelsefullt t,
melankoliskt, allvarligt, tungsint
t., flegmatiskt, trögt, lugnt,
likgiltigt.
temperatūr, lat., en kropps af
termometern angifna värmegrad;
tonk., intervallernas gm praktiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
