Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Turkiet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
platt-ty. i Östersjöländarna. — T. lit.
delas i 8 perioder: 1) från äldsta
tid till korstågen 1150, hedn.
folksång., Hildebrandslied, andlig
poesi; 2) 1150/1300,
minnesångarnes period, folkepos,
Nibelungenlied (Wolfram v. Eschenbach,
Gottfrid af Strassburg, Walter v. d.
Vogelweide); 3) 1300/1500,
mästersångare, början till ty. dramat,
böjelse för didakt. o. allegor. form;
4) 1500/1624, folkdiktning,
utveckl. af dramat o. prosan,
inverkan af reformat. (M. Luther, Hans
Sachs); 5) 1624/1760, efterbildn.
efter främmande mönster, de
lärdas poesi, öfvergångstiden till 6)
1760/1805, klassiciteten.
själfständig o. nationell lit. (Klopstock,
Wieland, Lessing, Herder, Goethe,
Schiller, Bürger, Jean Paul, Kant);
7) 1805/30, romantikernas tid,
inflytande af romansk o. orientalisk
lit., utveckl. af vetensk. (Schlegel,
Tieck, Arndt, Körner, Rückert,
Uhland, Schelling, Hegel,
Schleiermacher, Kleist, bröderna Grimm,
Humboldt, Ritter, Grillparzer); 8)
nya tiden, från 1830, ideell poesi,
polit. o. relig. lit., rom. (Heine,
Lenau, Auersperg, Strehlenau,
Herwegh, Karl Beck, Hartmann,
Ebers, Felix. Dalin, Charl.
Birch-Pfeiffer, Brachfogel, Paul Lindau,
Wildenbruch, Töpfer, Blumenthal,
Moser, Börne, Gutzkom, Freytag,
Spielhagen, Freiligrath, Droysen,
Heyse, Scherr, Rosegger, Reuter,
Groth). Företrädare för realismen
äro bl. a. Helene Böhlau, Bertha
v. Suttner, Klara Viebig, G. v.
Ompteda, Sudermann, Frenssen,
Scherr, Liebig, Ranke, Virchow,
Helmholtz m. fl.).
Tyskland, Tyska riket,
förbundsstat med 22 konst.monarkier, 3
fria städer o. ett riksland i mel.
Europa, 540,788 kv.km., 60,6 mill.
inv. Gränser: i n. Nordsj.,
Danmark o. Östersj., ö. Ryssland, s.
Österrike o. Schweiz, v. Frankrike,
Luxemburg. Belgien o. Holland.
Berg: Alperna, Böhmer-, Oden-,
Schwarz-, Thüringerwald, Erz-,
Fichtelgebirge, Taunus, Jura,
Vogeserna, Röhn, Spessart, Harz
m. fl. Floder: Donau med bifl.
t. v., Rhen med bifl. t. h., Ems,
Weser, Elbe m. bifl., Eider, Trave,
Oder m. bifl., Weichsel, Pregel,
Memel. Sjöar: Boden-,
Schwerinsj. Kanal.: Elbing-Oberland-,
Kaiser Wilhelm, Miillroser-,
Elbe-Trave-, Bromberger- m. fl. Hst.
Berlin. Öfr. st. m. öfver 100,000
inv.: Hamburg, Breslau,
München, Dresden, Leipzig, Köln,
Frankf. a. M., Königsberg,
Hannover, Stuttgart, Bremen,
Düsseldorf, Danzig, Nürnberg,
Magdeburg, Strassburg, Chemnitz,
Elberfeld, Altona, Barmen. Prod.:
silfver, koppar, bly, zink, tenn,
järn, salt, kol, spannmål, lin, frukt,
vin, rotfrukter. Inkomst- o.
utgiftsstat (finansåret 1909/10):
2,850 mill. mark. Statsskuld:
(09) 4,273 mill. mark. Armé i
fred: (09): 621,500 man, i krig
2,55 mill., landstormen 3 mill.
Flottan 132 fartyg, 50,323 man.
J. 58,432 T. km. 151,309 km.
Telef.: 1,460 mill. samtal. Rel. i
norra stat. i allmänhet protestant.,
i de södra katolsk. Befolkn.:
(afkoml. af de gamla germanerna),
polacker, fransm., litaver,
vender. — Hist.: eget german,
rike bildades först 843 gm
fördrag, i Verdun, då Ludvig den
tyske erhöll land. höger om Rhen
(Ost-Franken, d. v. s. Schwaben,
Baiern, Franken, Sachsen),
hvartill 870 kom Lothringen. Sedan
karolingerna utdött 911, valdes
till kon. Konrad I af Franken,
hkns efterträdare Henrik I 919/
36 gjorde riket själfständ. Hans
son Otto I förvärfvade 951
lombard. o. 962 rom. kejsarkronan.
Konrad II (1024/39) förvärfvade
Burgund. 1138/1254 huset
Hohenstaufen på tronen. 1273
Rudolf af Habsburg kejs., hkn
jämte sina efterföljare blott grund.
österr. makt. Reformationen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
