Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Uddeholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fick-u. uppfunnos omkr. 1500
(Pet. Hele), repeter-u. 1679
(Barlow), kronometer-u. af
Harrison (d. 1776). Fick-u. äro dels
spindel-, dels cylinder-, dels
ankar-u. Bland nya u. må nämnas
elektr. och pneumatiska (drifkraft.
komprimerad luft). Hufvudfabr.-orter:
Schweiz, Schwarzwald,
Frankr., Engld, N.-Amerika.
Urāl, 1) gränsberg mel. Europa o.
Asien, fr. Kasp. haf. t. N. ishaf.,
omkr. 2,560 km. l., ända t. 81
km. b.; rikt på metaller; högsta
topp Tölposs, 1,632 m. h.; 2) fl.
i Ryssld, uppr. på Ural, utf. i
Kasp. haf., 2,396 km. l., omr.
249,549 kv.km.
Uralsk’, ry.-asiat. guvern. v. nedre
Ural, 360,438 kv.-km., 645,121 inv.
Hst. U. v. Uralfl., 38,919 inv.
urān, U = 240, metall., af
Klaproth 1789 uppt. silfverhvitt elem.
Eg. vikt 18,7. -natriumuranat
(u.-gult) o. -oxiduloxid (grön
u.-oxid) anv. i porslinsmåln.
Urānia, gr. myt., en af muserna,
stjärnkunskapens gudinna.
Uranienborg, se Brahe, Tyge.
U’ranos, gr. myt., himlen, Gaias
förstfödde o. gem., far t. titanerna
o. kykloperna m. fl.
uranpechblende, min., af kristall.
uranoxidoxidul, njurform., svart;
Marienberg, Annaberg m. m.; anv.
t. framställn. af uran preparat;
utsänder Becquerelstrålar.
U’ranus, planet, uppt. 1781 af W.
Herschel, i medeltal på 2.851,8
mill. km. afst. fr. solen;
omloppstid 84 år 5 dagar.
Ekvatorsdiameter 60,000 km.
urbān, lat., stadsaktig, fin, bildad.
-itēt, hyfsning, lefnadsvett,
belefvenhet.
Urbānus, 8 påfvar. Framstående:
1) U. II, 1088 99, i strid m. kejs.
Henrik IV o. kon. Filip I o.
förorsakade korstågen. — 2) U. VIII,
egentl. Maffeo Barberini, f. 1568,
påf. 23/44, grundl. 27 Collegium
de propaganda fide.
urberg, beteckn. för jordens äldsta
fossilfria formation.
Urbīno, it. st., 18,307 inv. Univ.,
bisk. Raffaeles födelseort.
Urd, nord. myt., en af nornorna.
urdu l. hindi, det förnämsta af
de fr. sanskrit härstammande språken.
uremī, läk., is. v. njursjukdomar
gm hämmad urinafsöndr. framkalladt
symtom: hufvudvärk, kräkning,
kramp. Ofta dödlig. Behandl.:
afför. o. svettdrifv. med., m. m.
urf, turk., kabinettsbefalln. af sultanen.
Urga, huf.-ort. i Mongoliet, 30,000 inv.
Uri, kanton i mel. Schweiz, 1,076
kv.km., 19,700 inv. Hst. Altorf.
urīn, njurarnas afsöndringsprod.,
svagt sur, inneh. vatten, u.-ämne,
u.-syra o. åtskill. salter, is.
fosfor-, svafvel- o. kolsyrade
föreningar samt klornatrium; öfvergår
lätt i förruttnelse, då u.-ämnet
blir ammoniak. Eg. v. 1,002/1,04.
-blåsan, af muskler och
slemhud bestående säck i bäckenhålan
för upptagande af urinen från
njurarna. -syra, i urin.,
giktknölar m. m. förekom. kristall., svag
syra; färg-, lukt- och smaklös;
olösl. i alkohol. -ämne, förekom.
i urin, blod, svett, bildar färg- o.
luktlösa kristaller o. uppstår i
kroppen ss. slutprod. af oupphörl.
oxidationsprocesser af kväfvehalt.
ämnen.
urkalk, kristallin. kalk i urbergen.
Ur’mia, pers. st. vid floden U.,
33,000 inv.
urnor af lera l. metall tjänade flera
af de gamla folkslagen till
förvaringsrum af de dödas
förbränningsprodukter.
Uruguay, 1) bifl. t. v. till Rio della
Plata, uppr. i s. Brasilien, 1,000
km. l., omr. 357,900 kv.km. — 2)
S.-amer. republ., 178,700 kv.km.,
1,103,040 inv. (indianer, européer
samt af blandad ras). Rel. kat.
Huf.-när. bosk.-skötsel. Prod,:
hudar, talg, horn, köttextrakt, ull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
