Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vårtbitare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Allmännast G. lutea L. och G.
minima L., s. höra t. vårens
förstlingar o. äfv. benämnas kråklök.
vårtbitare, se gräshoppor.
Vårt land, sed. 1885 i Sthm utg.
dagl. tidn. Har 08 uppgått i Nya
Dagl. Alleh.
vårtor, utvidgn. af hudpapillerna
o. förtjockningar af öfverhuden
öfv. desma. Behandl.: frätmed.,
ss. skedvatten, lapis o. d.
Vä, ford. st., nu by nära
Kristianstad.
Väddö, ö i Ålands haf, skild fr.
fastland. gm V. kanal.
väderlek, smnfattning. af de, is.
gm luftens tryck o. temperatur
förorsak. atmosfär. förändringarna
på en ort. På känned. af dessa
förändringar o. de lagar, dessa äro
underkastade, bero nutida
v.-förutsägelserna, s. med en säkerh.
af 70/80 % förutsäga v. under de
närmaste 24 timmarna. Jfr
meteorologi.
väderleks- l. synoptisk karta,
dagl. öfversiktskarta öf. en större
del af jordytan, utvisar isobarerna
samt vindens riktning och styrka.
Väduren, se Aries.
vägglaf, Parmelia parietina L.,
Lichenes. Allm. på träd och gamla
väggar; inneh. ett gult färgämne.
vägvåda, se Cicorium.
Wäinämöinen, finsk. myt.,
Kalevalas förnämsta hjälte, en
gammal vis, trollkunnig siare.
välfärdsutskottet (Comité de salut
publique), den af konventet 6/4
1793 t. okt. 95 insatta verkställ.
makten i fr. republiken.
välsk, ursprl. walesisk, utländsk,
is. romansk. Välska nötter =
valnötter. Välskland = Italien.
välska bönan, se Vicia.
vändvåg l. torsionsvåg, instr. f.
uppmät. af små krafter, består af
en på en tråd upphängd, horisont.
sväfvande stång, mot hkns
ändpunkter krafterna få verka.
Vänern, Sveriges största sjö mel.
Värml., Västergötl. och Dal, 5,566
kv.km., utl. i Kattegatt gm Göta älf.
Vänersborg, residensst. i Älfsb. l.,
v. Vänern o. Göta älf, 7,316, inv.
(08). Privil. 1642.
väringar, se varjager.
värja, stötvap. med lång, rak klinga.
världens sju underverk, se sju
underverk.
världs|handel idkades först af
fenicierna, kom sed. t. grek. kolon,
i M. Asien, i 4:e/3:e årh. f. K. t.
Alexandria o. Kartago o. i 6:e/7:e
årh. e. K. t. kalifernas riken. Eft.
korstågen återuppblomstrade v. i
Pisa, Genua, Venezia, i Norden i
13:e/15:e årh. i hansestäderna o.
utvidg. gm spanjorernas o.
portug:s upptäckt i slutet af 15:e o.
börj. af 16:e årh. V. låg i slutet
af senare och förra hälften af 17:e
årh. is. i händerna på holländ.,
m. öfvergick t. Engld, s. krossade
portug:nas o. hansestäd.s v., samt
Frankr. o. i senare tid äfv. t.
N.-Amer. Nu deltaga i v. de flesta
sjöfartsidkande nationer.
-systemet, smnfattn. af alla
himlakroppar ss. ett helt; stund, äfven i
bemärkelsen solsystem.
-utställning, se industriutställning.
Värmdö, ö i Östersjön.
värme, fysikal. orsaken till de
tillstånd hos kroppar, då vi kalla
dem heta, varma, kalla. För att
bringa samma viktsmängder af
olika ämnen t. sma temperat.
erfordras olika v.-mängder, o. den
v.-mängd, s. erfordras f. att höja
temper. hos viktsenheten af en
kropp en grad, kallas dennas
specifika v. Upphettas en fast kropp
t. en viss grad, öfvergår den t.
flytande tillstånd o. förbrukar t.
denna förändr. en bestämd
v.-mängd, hkn dock ej höjer dess
en gång antagna temperatur, o.
detta v. kallas latent l. bundet.
Eft. analoga förh. m. ljusstrålarna
utstråla alla kroppar v., hkt
reflekteras af speglande ytor o. dels
absorberas, dels brytes vid gång
fr. ett medium t. ett annat. V:s
fortplantn. går fr. molekyl t.
molekyl; metaller äro goda ledare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
