Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vårtbitare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Västerlandet, i allmänh. namn på
Europas länder i mots. t.
Österlandet (se d. o.).
Västernorrlands län, omfattar
Ångermld och Medelpad, 25,532
kv.-km., 246,893 inv. (08). Residensst.
Härnösand. Öfr. st. Sundsvall,
Örnsköldsvik.
Västervik, st. i Kalmar l. v. Östersj.,
9,532 inv. (08). Handel, lifl.
skeppsfart. På sin nuv. plats 1433.
Västerås, ford. Väster-Aros,
residensst. i Västml. l. vid Svartåns
utl. i Mälaren, 17,004 inv. (08).
Bisk., domk., slott. Markvärd.
riksd. 1527 (V. recess o. ordinantia).
Västerås stift omfattar Västmanl.
o. Dalarna.
Västromerska riket uppkom vid
Teodos. d. st:s död 395 und.
Honorius o. störtades 476 af
Odoaker, sed. det förut gm folkvandr.
förlorat allt utom Italien.
väte, kem., H = 1, metalloid.
element, mycket utbredt i fören. m.
andra elem., is. syre (vatten);
färg- o. luktlös gas. Eg. v. =
0,0692, då luftens eg. v. = 1. Und.
mycket högt tryck o. stark köld
antar v. flytande form. Framst.
gm vattens sönderdel. gm kalium
l. natrium l. gm ren zinks
öfvergjutn. m. utspädd svafvelsyra. V.
förbrinner m. mycket het, färglös
låga t. vatten o. ingår f. det
mesta gasform, förening, med många
andra elem., t. ex. m. klor t.
saltsyra, m. kol t. kolväte. En blandn.
af 2 volym. o. 1 vol. syre bildar
d. högst explosiva knallgasen.
vätesuperoxid, kem., H2O2 = 34,
framst. bl. annat gm
bariumsuperoxids utrörande i utspädd
svafvelsyra o. bildar då en färglös,
tjockflytande vätska m. egendoml.
lukt o. bitter smak. V. är
kraftigt oxiderande, ypperl.
desinfektionsmed., bleker växtfärgämnen,
anv. därf. att färga mörkt hår
blondt. Uppt. 1818 af Thénard.
vättar, isl., enl. folktron ett slags
andar, goda l. onda, s. uppehålla
sig i närh. af mskorna o. utöfva
inftytande på dem.
Vättern, sjö mel. Närike,
Östergötld, Småland o. Västergötld,
1,898 kv.km., utf. i Östersj. gm
Motala ström.
växel l. tratta, skriftl. förbindelse,
hvarigm en person (trassent)
förbinder sig att betala en viss
summa till en bestämd person l. åt
en 3:e (trassat) uppdrager att
verkställa det. Den, s. iklär sig
betalningsförbindelsen, kallas
acceptant. Utfärdas blott en v.
heter den sola-v., utfärdas 2
kallas de prima o. sekunda. V.
kan vara på viss tid l. a vista
(sikt), -protest v:s företeende t.
vederbörl. myndigh. f. bibehållande
af dess gällande kraft. -rytteri,
fortsatta v.-operationer för
penningars anskaffande, hvarvid 2 l.
flera personer öfverenskomma om
att betäcka förfallna v. gm nya accepter.
växelundervisning, l. Bell-Lancasterska
undervisningsmetoden, af
B. o. L. utbild. syst., hvarvid mera
försigkomna lärjungar und.
lärares uppsikt undervisa mind.
försigkomna.
växtbaser, se alkaloider.
växter, organismer, s. i sina lägsta
utvecklingsformer omedelbart
ansluta sig t. de lefv. väsen, om hka
man ej kan afgöra, huruvida de
tillhöra växt- l. djurriket, medan
de högre v. skarpt skilja sig ifrån
djuren; bestå af kol, väte, syre,
kväfve, fosforsyr. kalk, kali,
natron, magnesia, svafvel- o.
kiselsyra, järn o. koksalt.
Elementarorg. är växtcellen; de lägre v.
bestå af en enda sdn, de högre af
otaliga t. olika väfn. förenade celler.
Delas i fanerogamer o.
kryptogamer; de förra bestå af rot (vanl.
und. jorden), stam l. stjälk, blad,
blommor, frukter o. deras frön.
V. äro ant. ett-, två- l. fleråriga.
växt|fibrīn, se cellulosa.
-geografi, se botanik. -margarin, se
margarin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
