Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ålfiskar, Murænidæ, af
blåsmunnarnas ordn. Dit höra:
sötvattensålen, Anguilla vulgaris Turt.,
till 1,25 m. l., mel. Europa, och
hafsålen, Conger vulgaris Yarr.,
till 2,67 m. l., sparsamt i Kattegatt.
ållonborren, Melolontha Fab.,
skalbagge af bladhorningarnas familj.
Vanliga å., M. vulgaris L., 22
mm. l., i Europa. Larverna lefva
i jorden och göra stor skada på
odlade växters rötter.
Ålund, Otto Vilh., litteratör, publ.,
f. 1822, d. 91. Utg.: »Uppfinningarnas bok»
(71/76), Elementarkurs i geogr. (59) m. m.
Åmmeberg, bruksegendom i
Örebro l. Zinkgrufvor.
Åmål, st. i Älfsb. l. (Dal) vid
Vänern, 4,120 inv. (08). Stadsprivil.
Åmänningen, insjö i Västm. l.
ånga, gasform. tillstånd, hvari
vätskor vid en viss värmegrad öfvergå.
Ångermanälfven, fl. i Norrland,
uppkommer af 3 källfloder, utf. i
o Bottn. viken, 390 km. l.
Ångermanland, landsk. i Norrland,
omgifvet i s.o. af Bottn. viken,
s.v. af Medelpad och Jämtl., i n.
och n.o. af Lappld och Västerb.,
20,477 kv.km. Fl.:
Ångermanälfven. Företer en rik omväxl.
af fjäll o. dalar. Näringar:
åkerbruk, bosk.-skötsel, skogsafverkn.
Bildar jämte Medelpad
Västernorrl. l. St.: Härnösand,
Örnsköldsvik.
ångfartyg, fartyg, s. drifves med
ångkraft. Som öfverföringsmedel
nyttjas på hjulångare ett vid
hvardera sidan af fartyget beläget
skofvelhjul, på skrufångare en
i fartygets akter belägen skruf
(propeller). Å. uppfanns 1681 af
Papin. 1787 konstruerade Miller
(Engld) en hjulångare, s. å.
uppfann Fitch (N.-Amer.)
skrufångaren. Det första praktiska å
byggdes af Fulton 1807, 1829 byggde
Ressel i Triest en användbar
skrufångare, 1855 uppfann Seydell
reaktionspropellern, o. nyligen har
ångturbinen börjat användas som
drifkraft för å.
ångmaskin, kraftmaskin, som
drifves med ånga. Består till sin
nödvändigaste del af ångpannan,
cylindern o. sliden. En mängd
olika konstruktioner finnas; de
delas i hög- o. lågtrycksmaskiner;
maskiner med o. utan expansion.
I st. f. vattenånga användes
stundom varm luft (kalorikmaskiner)
l. en blandn. af luft och lysgas
(gasmaskiner). En å:s styrka
anges i hästkrafter.
Ångström, 1) And. Joh., fys., f.
1814, d. 74 ss. prof. i Uppsala.
Uttalade i Optiska undersökningar
den lag, s. ligger till grund
för spektralanalysen. Skr. vidare:
Recherches sur le spectre solaire
(68), Sur la polarisation etc. (49)
m. m. — Hans bror 2) Karl
Arendt, mek., f. 1821, prof. vid
tekn. högskolan i Sthm, d. 96.
Förf. skrifter i mekanik m. m. —
Hans son 3) Knut Joh., fys., f.
1857, d. 10 ss. prof. i Uppsala,
utg. ett stort antal vetensk. arb.
af hög rang.
år, tiden för jordens omlopp kring
solen, 365 dagar 6 tim. 14 min.
22 sek. Manår, tiden för 12
synodiska månader, 354 d. 8 t. 48
m. 36 s. Kalenderår 1 jan.—31
dec., 365 o. hvart 4:e år 366
dagar (skottår).
Åreskutan, bergtopp i Jämtl., 1,472 m. h.
Århus (Aarhus), dan. amt i
Jylland, 2,476 kv.km., 186,440 inv.
Hst. Å. vid Kattegatt, 55,000 inv.
Åros (Aros), ford. namn på Västerås
(Väster-Å.) o. Uppsala (Öster.-Å.).
årsringar, ringformiga vedpartier,
s. iakttagas i tvärsnittet af
dikotyledona träds stammar. Som en
å. bildas för hvarje år, kan man
gm att räkna deras antal erhålla
kännedom om stammens ålder.
åsar (asar), de 12 fornnord.
gudarna.
Åsa-Tor (Asa-Tor), nord. myt.,
namn på Tor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
