Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
50 % vätgas, 30/40 % metan,
8 % koloxid o. 4/5 % tyngre
kolväten, exploderar blandad med
luft, luktar egendomligt, är lättare
än luften, mycket giftig,
begagnas ursprl. nästan end. t.
belysning, men numera mycket äfv.
t. kokn. o. drifkraft t.
gasmaskiner. Beredes i horisontella
järnretorter, hvarifr. de utvecklade
gaserna gm uppåtgående rör ledas
till ett vidt horisontellt rör
(hydraulik), där tjär- o. vattenångorna
fötätas, o. därifr. gm ett långt
rörsystem (kondensatorer) t.
skrubben, där de sista
kondensationsprodukterna aflämnas. Därifrån
går l. gm en luftpumpform.
maskin (exhaustor), mätes af
stationsmätaren l. fabriksuret o. kommer
slutl. t. en stor klockform.
behållare af järn (gasklockan), hvarifr.
rörsyst. utgår. L. beredes num.
mycket äfv. af vattengas därigm,
att vattenånga ledes gm retorter,
fyllda m. glödande koks. Stor
betydelse ha biprodukt. v.
l.-fabrikationen, is. tjära, koks,
ammoniakvatten, retortgrafit m. m.,
hka ofta betäcka
tillverkningskostnaden.
Ly’sias, gr. talare i 5:e årh. f. K.
Lysi’makos, en af Alex. d. stores
fältherr., 306 kon. af Trakien,
eröfr. en del af M. Asien, 287 äfv.
Makedonien, stupade 281 f. K. i
Frygien.
Lyasipp’os, gr. bildh. i 4:e årh. f. K.
lysmasken, Lampyris L.,
Coleoptera. Den i s. o. mel. Sverige
förekom. l. är honan t. L. noctiluca
L., hkns 2 näst sista segmentet å
bakkroppen utveckla ett fosforesc.
sken. Den i Tyskld allm.
Johanniswürmchen, som också lyser, är
honan t. L. splendidula L.
lysmaterial, fasta: talg, stearin,
paraffin, vax m. m. vid elektr.
lampor kol; flytande: fotogen, fl.
andra slags oljor; gasformiga: lysgas,
vattengas.
lysol’, kem. tekn., en till antisept.
ändamål använd blandn. af
stenkolstjäroljor o. såpa.
lyster, fr., egentl. »glans»; ljuskrona,
stor armstake. -färger, sdna, s.
meddela lergods metallglans. -tyg,
skimr. tyg af bomull o kamgarn.
Lytton, (littn), 1) Sir Edw. Geo.
Earle L. Bulwer-L., eng. förf.
o. statsm., f. 1803 London, 58/59
kolonialmin., baron 66, d. 73.
Skr.: Pelham, Eugene Aram, Last
days of Pompeii, Rienzi m. fl. på
sv. öfvers. rom., m. m. — Hans son
2) Edw. Rob. L. Bulwer-L.
(pseud. Owen Meredith). eng.
statsm. o. förf., f. 1831, sändeb.
i åtsk. länder, 76/80 vicekon. i
Ind., d. 91 ss. ambassadör i Paris.
lyx, fr., prakt, öfverflöd. -tåg, af
det internationella sofvagnsbolaget
i Brüssel inrättade tåg med endast
en (I) klass. -uös, yppig, prålande.
Lågen, 1) Guldbransdals-L.,
nor. fl. från dovfrefj., utf. i
Mjösen, 190 km. omr. 12,370 kv.km.
2) Numedals-L., nor. fl. fr.
Hardangserfj., utf. i Laurviksfjord., 300
km., omr. 5,660 kv.km.
Låland, l. Lolland, dan. ö. i
Östersjön., s. om Själland, 1,164 kv.km.,
70,585 inv. Bildar tills. m.
Falster o. fl. småöar Maribo amt.
Hst. Maribo.
långan, Molva vulgaris Fleming,
hör till mjukfeningarnas ordn.,
allm. i Katteg., ända t. 238 cm. l.
Beredes på olika sätt t. klippfisk,
kabeljo, salt-l. o. spil-l.
Långbans gruffält i Värml. l.
Långhalsen, insjö i Söderml. l.,
40 km. l., utrinner gm
Nyköpingsån i Östersjön.
Långholmen, ö i Mälaren vid
Sthm. Centralfängelse.
långsynthet, oftalm., vanl. medfödt
fel i ögat, hvarigm detta ej kan noga
urskilja närbelägna föremål, utan
end. sdna på längre afstånd o. ej
ens detta alltid. L. beror på f.
kort axel hos ögat o. kan äfv. bli
en följd af ålderdom gm
kristallinsens förhårdn. o. minskade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
