- Project Runeberg -  Uppståndelse / I /
26

(1899-1900) Author: Leo Tolstoy Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvad han ansåg. Och detta hennes förstående,
d. v. s. erkännande af hans höga värde, var för
Nechljudof ett vittnesbörd om hennes förstånd och
goda omdöme. Mot ett giftermål just med Missi
talade åter, för det första att han troligen skulle
kunna finna en ung flicka, som hade ännu
förträffligare egenskaper än Missi och därför vore
honom mera värdig, och för det andra att hon
var tjugusju år och alltså säkerligen redan förut
varit kär — och denna tanke plågade Nechljudof.
Hans stolthet kunde icke förlika sig med, att hon
fordom älskat någon, som icke var han.
Naturligtvis kunde hon icke veta, att hon skulle möta
honom, men blotta tanken på, att hon kunnat
älska någon förut, förargade honom.

Således var det lika många skäl för som mot
giftermålet, lika starka och bindande voro de också,
och Nechljudof kunde icke annat än skratta åt
sig själf och kalla sig för Buridans åsna. Och
ändå stod han där och visste icke, hvilketdera han
skulle göra.

»För öfrigt, då jag icke fått svar från Marja
Vasiljevna och icke fått fullständigt slut på det
förhållandet, kan jag icke heller ännu företaga
något,» sade han för sig själf.

Och medvetandet att han kunde och måste
uppskjuta att fatta sitt beslut, beredde honom en
särskild tillfredsställelse.

»Allt det där får jag för resten tänka vidare
på sedan,» sade han sig, i det droskan ljudlöst
rullade fram till domstolsbyggnadens portal.

»Nu måste jag samvetsgrant, så som jag alltid
gör och anser nödvändigt, uppfylla min

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:23:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppstand/1/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free