Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarför, men hon kände, att denne man ville
henne ondt.
»Jag räknade dem icke — jag såg bara, att
där fanns hundrarubelssedlar.»
»Den anklagade såg hundrarubelssedlarna —
jag har icke mer att fråga om.»
»Nå, så tog ni pengarna med er?» fortsatte
presidenten och såg på sin klocka.
»Ja, det gjorde jag.»
»Nå, och sedan?» frågade presidenten.
»Sedan ville han, att jag skulle följa med
tillbaka,» sade Katjuscha.
»Nå, hur gaf ni honom pulvret i konjaken?»
frågade presidenten.
»Hur? Jag hällde det i glaset och gaf
honom.»
»Hvarför gaf ni honom det?»
Hon suckade tungt och djupt, utan att
svara.
»Han ville icke låta mig gå,» sade hon efter
ett ögonblicks tystnad. »Jag var alldeles utledsen
på honom. Jag gick ut i korridoren och sade åt
Simon Michajlovitsch: ’Om han ändå ville låta
mig gå, jag är så trött’. — ’Vi äro också trötta
på honom,’ sade Ivan Michajlovitsch. ’Vi skola
ge honom ett sömnpulver, så somnar han och så
kan du gå.’ — ’Godt,’ sade jag. Jag trodde, att
det icke var något farligt slags pulver. Och så
gaf han mig ett litet hopviket papper. Jag gick
in igen, och då låg han bakom skärmen och
ropade, att jag skulle ge honom konjak. Jag tog
från bordet en butelj fin champagne-konjak och
slog i två glas — åt mig själf och honom, och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
