Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stanna hos fastrarna, visste, att detta aldrig skulle
leda till något godt, men han kände sig där så
väl och tillfreds, att han icke sade sig något af
allt detta, utan stannade.
På påskaftonen anlände prästen och diakonen,
efter att, som de berättade, med möda och besvär
ha färdats med släde genom vattenpussar och öfver
bar mark de tre verst, som skilde kyrkan från
fastrarnas gård. De skulle hålla midnattsmässa
hemma hos dem.
Nechljudof åhörde mässan i sällskap med
fastrarna och tjänstfolket, under det att han
oaflåtligt såg på Katjuscha, som stod vid dörren och
svängde rökelsekaret; sedan kysste han prästen
och fastrarna och ämnade gå och lägga sig, då
han i korridoren fick höra, hur Matrjona Paolovna,
Marja Ivanovnas gamla kammarjungfru, gjorde sig
i ordning att fara till kyrkan med Katjuscha för
att inviga påskbrödet och påskkakorna. »Jag far
också dit,» tänkte han.
Det fanns ingen väg till kyrkan, hvarken för
slädar eller hjuldon, och därför befallde Nechljudof,
hvilken hos fastrarna var som hemma hos sig,
att man skulle sadla ridhästen, hingsten »Bror
lille», åt honom, och i stället för att gå och lägga
sig, klädde han sig i sin glänsande uniform med
tätt åtsittande ridbyxor, svepte kappan omkring
sig och red på den gamle, oupphörligt frustande
hingsten, som blifvit fet och tung på foten, i
mörkret genom vattenpussar och snö till kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
