Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
16.
Vid hemkomsten från kyrkan åt Nechljudof
frukost med fastrarna och drack för att stärka
sig, enligt den vana han insupit vid regementet,
både brännvin och vin, hvarpå han gick in i sitt
rum, där han genast somnade, fullt påklädd. Han
väcktes af en knackning på dörren. Han hörde
på knackningen, att det var hon, reste sig,
gnuggade sig i ögonen och sträckte på sig.
»Är det du, Katjuscha? Kom in,» sade han
och steg upp.
Hon gläntade på dörren.
»Middagen är serverad,» sade hon.
Hon var i samma hvita klädning, men utan
rosett i håret. I det hon såg honom in i ögonen,
lyste hon upp, som om hon talat om för honom
något särskildt roligt.
»Jag kommer genast,» sade han och tog
kammen för att släta sig i håret.
Hon stod ett ögonblick liksom väntande. Han
märkte det, kastade ifrån sig kammen och gick
till henne. Men i detsamma vände hon sig hastigt,
om och ilade med sina vanliga lätta och snabba
steg bort öfver den randiga gångmattan i
korridoren.
»Hvad jag är för ett nöt,» sade Nechljudof
för sig själf, »hvarför höll jag icke kvar henne?»
Och han skyndade ut efter henne i korridoren.
Hvad han ville henne, visste han icke själf.
Men det föreföll honom, som om han, då hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:23:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppstand/1/0087.html
