Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
130
l.EÖ TOLSTOY.
icke tog pengarna, så kunde hon icke heller ha
för afsikt att beröfva den mördade lifvet.
»Ja, men jag läste ju upp svaren, innan vi
gingo ut,» försvarade sig ordföranden, »och det
var ingen som gjorde några invändningar.»
»Jag gick just då ut ur rummet,» sade Peter
Gerassimovitsch. »Och ni måste ha setat och
gäspat allihopa?»
»Jag tänkte icke alls på det,» sade Nechljudof.
»Där ser ni, hur det går, när man icke tänker.»
»Men det kan ändras,» sade Nechljudof.
»Nej, — nu är det en gång afgjordt.»
Nechljudof såg på de anklagade. Medan deras
öde afgjordes, sutto de alltjämt där lika orörliga
bakom skranket, bevakade af soldaterna.
Katjuscha smålog åt något, och i Nechljudofs sinne
rörde sig en dålig känsla. Förut, då han trott,
att hon skulle bli frikänd och stanna kvar i staden,
hade han varit villrådig om, hur han skulle bete
sig mot henne. Hvarje slags beröring med henne
erbjöd svårigheter; straffarbetet åter och Sibirien
gjorde med ens slut på alla möjligheter till någon
beröring dem emellan. Den skadskjutna fågeln
skulle icke längre sprattla i jaktväskan och göra
sig påmind.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
