Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
l.EÖ TOLSTOY.
erkände alltsammans och berättade i afbrutna
satser, under det han slött stirrade sig omkring
likt ett fångadt vilddjur, allt så som det gått till.
Saken var klar, men med samma
axelryckning som dagen förut gjorde allmänna åklagaren
en mängd spetsfundiga frågor, afsedda att narra
den sluge förbrytaren i fällan.
I sitt tal bevisade han, att stölden ägt rum
i ett boningshus och varit förenad med inbrott,
hvarför ynglingen borde ådömas strängaste straff.
Den af domstolen utsedde försvarsadvokaten
åter bevisade, att stölden icke ägt rum i ett
boningshus, och att därför, ehuru förbrytelsen icke
kunde förnekas, brottslingen dock icke vore så
farlig för samhället, som allmänna åklagaren
påstod.
Presidenten representerade, alldeles som dagen
förut, opartiskheten och rättvisan och förklarade
omständligt för jurymännen, hvad de redan visste
och icke kunde underlåta att veta. Liksom dagen
förut gjordes åtskilliga afbrott i förhandlingarna,
alla gingo ut för att röka, rättstjänaren ropade
åter sitt »rätten kommer», och gendarmerna sutto,
som de gjort dagen förut, och ansträngde sig att
icke somna.
Af handlingarna i målet framgick, att den
anklagade som pojke blifvit af sin far satt i en
tobaksfabrik, där han varit i fem år. Denna vinter
hade han till följd af tvistigheter mellan
fabriksägaren och arbetarna blifvit afskedad, och då han icke
kunde få någon ny plats, sysslolös drifvit omkring
på gatorna, supande upp sina sista slantar. På
krogen sammanträffade han med klensmeden, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
