Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 37 - 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
l.EÖ TOLSTOY.
Alla lefde endast för sin egen skull, för sin
egen njutning, och allt prat om Gud och det goda
var bedrägeri. Och om då frågan skulle dyka
upp, hvarför det är så illa ställdt här i världen,
att alla göra hvarandra ondt och alla lida, så
måste man låta bli att tänka på sådant. Då blef
det så ledsamt, — nej, röka eller dricka, så gick
det öfver.
38.
Då dagen därpå, som var söndag, den vanliga
hvisselpipan klockan fem på morgonen ljöd i
kvinnofängelsets korridor, väcktes Katjuscha af
Korablefskan, som redan var vaken.
»Tukthushjon,» tänkte Katjuscha med fasa, i
det hon gnuggade sig i ögonen och motvilligt
inandades den fram mot morgonen olidligt stinkande
luften, samt ville somna in igen, återvända till
medvetslösheten. Men rädslan att bryta mot
fängelsereglementet förjagade sömnen, och hon
satte sig upp och såg sig omkring. Kvinnorna
hade börjat stiga upp, endast barnen sofvo ännu.
Lönkrögerskan med de utstående ögonen drog
försiktigt, för att icke väcka barnen, fångrocken fram
under dem. Bondkvinnan, som satt häktad för
uppror mot öfverheten, höll på att taga ned från
ugnen några trasor, som tjänstgjorde som lindor,
medan barnungen satte i ett förtviflans skrik, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
