Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
l.EÖ TOLSTOY.
att besöka sin bror, som var dömd för
förfalskningsbrott. Den godmodige mannen berättade
Nechljudof hela sin historia och ville också utfråga
honom, då deras uppmärksamhet fästes på en
student och en beslöjad dam, som kommo åkande
i en vagn med gummiringar på hjulen, dragen af
en präktig, svart häst. Studenten bar i handen
ett stort paket. Han gick fram till Nechljudof
och frågade, om det var tillåtet och hur man skulle
göra för att få lämna en gåfva åt fångarna —
hvetebullar, som han hade i paketet. »Det är på
min fästmös önskan jag gör det. Det här är min
fästmö. Hennes föräldrar rådde oss att ge en
gåfva åt fångarna.»
»Jag är själf här för första gången och vet
icke, men jag tänker, det är bäst att fråga honom
där,» sade Nechljudof, visande på den galonerade
fångvaktaren, som satt där med boken.
I detsamma öppnades de stora, med en liten
fönsterlucka midt på försedda järndörrarna till
fängelset, och ut trädde en officer i uniform med
en annan fångvaktare, och fångvaktaren med boken
förklarade, att de besökande skulle insläppas.
Skiltvakten drog sig åt sidan, och liksom rädda
att komma för sent, rusade alla de väntande med
skyndsamma steg, några till och med springande,
fram till fängelsedörrarna. Vid dem stod en
fångvaktare, hvilken räknade besökarna, allt eftersom
de gingo förbi honom, och med hög röst
upprepade: 16, 17 o. s. v. En annan fångvaktare
inuti byggnaden vidrörde hvar och en af de
förbigående med handen, och räknade dem också, för
att kontrollera antalet och för att icke, när be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
