Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDF.LSE.
213
sökarna åter släpptes ut, någon af dem skulle bli
kvar inne i fängelset eller någon af fångarna
släppas med ut Denne, som icke såg efter, hvem
som gick förbi, gaf Nechljudof ett slag i ryggen
med handen, och i första ögonblicket kände sig
Nechljudof förolämpad däröfver, men så påminde
han sig, hvarför han kommit dit, och blygdes öfver
denna känsla af misslynthet.
Från dörren kom man först in i ett stort rum
med hvalfbågar och små fönster, som kallades
samlingsrummet. Här varseblef Nechljudof i en
nisch en stor afbildning af Korsfästelsen.
Han gick med långsamma steg, låtande de
andra, som hade brådtom, komma före honom,
sliten mellan stridiga känslor, — fasa för de
miss-dådare, som voro inspärrade här, medlidande med
de oskyldiga, hvilka liksom Katjuscha och pojken
dagen förut nödgades vistas här, samt bäfvan och
rörelse för det sammanträffande, som förestod
honom. Vid utgången från det första rummet, i
andra ändan däraf, stod en fångvaktare och sade
någonting med hög röst. Men fördjupad i sina
tankar, lade Nechljudof icke märke härtill, utan
gick vidare, dit de flesta gingo, nämligen till den
manliga afdelningen, och icke till den kvinnliga,
dit han skulle.
Som han låtit alla de andra gå om sig, kom
han sist in i det till besök upplåtna rummet. Det
första som slog honom, då han trädde in, var
ett örondöfvande larm af hundratals röster, som
sammansmälte till ett enda brus. Först då han
kommit närmare människorna, hvilka, tätt packade
som flugor på en sockerbit, trängde sig intill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
