Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
l.EÖ TOLSTOY.
fortsatte uppsyningsmännen samtalet, utan att
fästa ringaste uppmärksamhet vid fångarna, i det
han med trötta steg och åtföljd af Nechljudof
begaf sig in i samlingsrummet.
»Hvem var det, ni önskade träffa?» frågade han.
»Vjera Bogoduchovski.»
»Hon sitter i tornet. Då måste ni vänta
litet,» sade uppsyningsmännen.
»Skulle jag icke under tiden kunna få tala
med Menschofs . . . modern och sonen som äro
anklagade för mordbrand?»
»Det är väl han i numro 21? Jo bevars, vi
kunna kalla hit dem.»
»Kan jag icke få träffa Menschof i fångrummet?»
»Men ni har det lugnare här.»
»Nej, det skulle intressera mig.»
»Att ni kan finna intresse i sådant!»
I detsamma kom uppsyningsmannens assistent
in genom sidodörren.
»Hör nu, för fursten in i fångrummet numro
21, till Menschof,» sade uppsyningsmännen till
honom, »och sedan till kontoret. Jag skall under
tiden kalla hit henne. Hvad var det, hon hette?»
»Vjera Bogoduchovski,» svarade Nechljudof.
Assistenten var en ung ljuslockig officer med
svärtade mustacher, hvilken spred en doft af
parfym omkring sig.
»Var så god,» vände han sig till Nechljudof
med ett älskvärdt småleende. »Ni intresserar er
för vår inrättning.»
»Ja, och jag intresserar mig för denne man,
som, efter hvad jag hört, helt och hållet oförskyldt
blifvit liitförd.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
