Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
l.EÖ TOLSTOY.
en gammal vän till familjen. "Innan Nechljudof
ännu hunnit fråga portvakten efter Michail
Ivano-vitsch — Maslennikof — visade denne sig själf i
den mattbelagda trappan, ledsagande en gäst, som
var så högförnäm, att han icke blott följde honom
till trappafsatsen, utan ända ner. Denne
högförnäme gäst, som tillhörde det militära ståndet,
afhandlade på franska några tablåer, som skulle
uppföras i staden till förmån för skyddshemmen,
och uttalade den åsikten, att detta vore en utmärkt
sysselsättning för damerna; »de ha roligt och
pengar bli insamlade.»
»Qu’elles s amuscni et que le bon Dieu les bënisse!
— Ah, Nechljudof, god dag. Det var längesedan,
jag såg er,» hälsade han Nechljudof. »Allez plèsenter
vos ilevoirs à madame. Också Kortschagins äro där.
Et Nadine Buxhevden. Toides les jolies femmes de la
ville,» sade han, i det han lät sin ståtliga,
guld-galonerade lakej hänga kappan öfver hans breda
generalsaxlar. »Au revoir, mon eker.» Han tryckte
ännu en gång Maslennikofs hand.
»Nå, kom med upp, det var riktigt roligt,»
sade Maslennikof lifligt, i det han tog Nechljudof
under armen och trots sin korpulens skyndsamt
drog honom med sig uppför trappan. Han var
vid ett särskildt godt humör, som Nechljudof
icke kunde annat än tillskrifva det nöje, han erfor
öfver, att den högtuppsatte militären visat honom
en sådan uppmärksamhet. Hvarje uppmärksamhet,
som någon mera betydande person visade honom,
försatte honom i samma hänryckning, som en
smeksam hund känner, när hans herre klappar
liouom eller kliar honom bakom öronen. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
