Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 55 - 56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
l.EÖ TOLSTOY.
»Kom med in hit.»
De gingo in i ett litet japanskt kabinett och
satte sig vid fönstret.
56.
»Seså, je snis à vous. Vill du röka? Vänta
bara litet, så att vi icke fördärfva någonting här,»
sade han och gick efter en askkopp. »Nå?»
»Jag har två saker att be dig om.»
»Låt höra.»
Maslennikofs ansikte fick ett dystert och trött
uttryck. Hvarje spår af den glada sinnesrörelsen
hos en af sin herre smekt hund var fullständigt
försvunnet. Från salongen hördes röster. En
kvinnlig stämma sade: t jamais, jamais je ne croirais,»
medan på ett annat håll en manlig berättade något,
i det han oupphörligt upprepade: »la comtesse
Voron-zoff et Victor Apraksine.» Från ett tredje håll hördes
endast sorl af röster och skratt. Maslennikof
lyssnade till, hvad som försiggick i salongen, och
lyssnade på samma gång till Nechljudof.
»Jag kommer åter för den där kvinnans skull,»
sade Nechljudof.
»Ja, den oskyldigt dömda. Jag vet, jag vet.»
»Jag skulle vilja be, att hon blefve öfverflyttad
till sjukhuset som biträde. Man har sagt mig.
att det går för sig.»
Maslennikof bet ihop läpparna och funderade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>