Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
I.EO TOLSTOY.
Så fort bonden kominer på ett sammanträde,
spjärnar han emot, man får honom icke ur fläcken.
De äro för misstrogna. Och på samma gång äro
de där karlarna, — till exempel den gråhårige
gubben eller den svarte, som icke var med om
saken, — alls icke dumma i grund och botten.
Om han kommer in på kontoret, och man ber
honom sitta ner och dricka te och han öppnar på
språklådan, — då är han minsann slug som en
riktig minister! Allt tänker han på, och allt vet
han, hur det skall vara. Men på sammankomsten
är han som en helt annan människa. Han hakar
upp sig på en sak. ..»
»Men skulle man icke kunna kalla ihop
några ... de klokaste af dem?» sade Nechljudof.
»Jag skulle då utförligt förklara alltsammans för
dem.»
»Jo, nog kan man det,» sade den leende
förvaltaren.
»Nå, kalla då hit dem i morgon.»
»Det går godt för sig,» sade den andre och
log ännu gladare. »I morgon skall jag beställa
hit dem.»
»Han är något till slug, den där!» sade
ungefär samtidigt en svarthårig bonde till en annan,
under det de på hvar sitt välfödda sto galopperade
i väg till nattbetet. »Jag skall afstå jorden åt
er för intet, bara ni vilja skrifva under! Men de
ha tillräckligt länge haft oss till narrar. Pass på,
bara! Det skulle kunda hända, att vi nu själfva
begripa oss på våra affärer.» Och han började
ropa på ett föl, som sprungit bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
