Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 I.EO TOLSTOY.
novnas bref och tog fram ett visitkort, hvarmed
han gick till ett litet bord, där det låg en bok
för uppskrifvandet af de besökandes namn, samt
hade just börjat skrifva, det han vore mycket
ledsen att icke ha träffat henne, då lakejen plötsligt
skyndade fram till trappan, schweizaren öppnade
porten och ropade: »kör fram!» och ordonnansen
militäriskt sträckte upp sig och gjorde
ställningssteg, i det han oafvändt stirrade på en liten, späd
gestalt, som kom ilande utför trappan med snabba
steg, föga motsvarande hennes värdighet.
Mariette var klädd i en stor hatt med plymer,
svart klädning, en svart krage kastad öfver
axlarna och nya svarta handskar; ansiktet doldes af
ett flor.
Vid åsynen af Nechljudof lyfte hon upp floret,
hvarvid hon blottade ett förtjusande ansikte med
strålande ögon, och såg frågande på honom.
»A, furst Dmitri Ivanovitsch,» utbrast hon
med glad, behaglig stämma. »Jag borde känt
igen er ...»
»Hvad, kommer ni till och med ihåg, hvad
jag heter?»
»Skulle jag icke det? —- Både jag och syster
Anna voro ju förälskade i er,» svarade hon på
franska. »Men hvad ni blifvit förändrad I Ack,
så tråkigt, att jag skall fara ut! För resten kan
jag då vända om,» sade hon och stannade
obeslutsam.
Hon såg på väggklockan.
»Nej, det är omöjligt. Jag skall på
själamässan till Kamenski’s. Hon är alldeles förtviflad.»
»Hvad är det för Kamenski s?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
