Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19 - 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
I.EO TOLSTOY.
Nechljudofs droskkusk körde fram till porten.
»Det är dystert här, herre,» sade han,
vändande sig till Nechljudof. »Jag höll på att fara
min väg igen, utan att vänta.»
»Ja, det är dystert,» instämde Nechljudof, i
det han drog en djup suck och med en känsla
af hvila fäste ögonen på de lätta, hvita molnen,
som gledo öfver himlen, och på de glittrande
fårorna efter ångbåtar i Nevan.
20.
Dagen därpå skulle det Maslofska målet
föredragas i senaten, och Nechljudof begaf sig dit.
Advokaten åkte med honom fram till
senatsbyggnadens praktfulla portal, där redan förut några
ekipage stodo. Efter att ha gått uppför den
monumentala trappan till andra våningen, styrde
advokaten, som kände alla ingångar, stegen åt
vänster till en dörr, där årtalet för
domstolsförordningens införande var ingraveradt. Då Fanarin
af vaktmästaren i det långa ytterrummet fått veta,
att alla senatorerna redan anländt, tog han af sig
paletån och begaf sig i frack och hvit halsduk
öfver det hvita skjortbröstet med leende själfsäkerhet
in i nästa rum. På högra sidan där inne stod
ett stort skåp och längre fram ett bord, och till
vänster var en vindeltrappa, utför hvilken just i
detsamma kom en elegant ämbetsman med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
