Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
I.EO TOLSTOY.
25.
Nechljudofs första känsla, då han vaknade
nästa morgon, var, att han dagen förut gjort sig
skyldig till en dålig handling.
Han tänkte efter, — någon dålig handling
var det icke, men det var tankar, dåliga tankar,
som gingo ut på, att alla hans nuvarande afsikter
— giftermålet med Katjuscha och öfverlåtandet
af jorden till bönderna — voro overkliga drömmar,
att han icke skulle kunna uthärda därmed, att
det alltsammans var konstladt och onaturligt, och
att han borde lefva, som han lefvat förut.
Någon dålig handling hade han icke gjort,
men det var det, som var vida värre än en dålig
handling, — sådana tankar, af hvilka alla dåliga
handlingar härflyta. En dålig handling kan man
ångra och låta bli att upprepa, men dåliga tankar
föda alla dåliga gärningar.
En dålig handling utjämnar endast vägen till
andra dåliga handlingar; dåliga tankar åter locka
omotståndligt in på denna väg.
Då Nechljudof i sitt minne återkallade
gårdagens tankar, förvånade han sig öfver, hur han
ens för ett ögonblick kunnat låta dem inverka på
sig. Hur nytt och svårt än det var, som han
ämnade göra, visste han, att detta var det enda
lif, som nu mera vore honom möjligt, och huru
lätt det än var att återvända till det förra lifvet,
visste han, att det var döden. När han nu tänkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
