Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSE.
151 1
»Nu är det en faslig stränghet, som råder,»
sade fångvaktaren. »Han är här för tillfället,
—-jag skall genast säga till honom.»
Uppsyningsmannen var verkligen i fängelset
och kom snart ut till Nechljudof. Den nye
uppsyningsmannen var en lång, mager man med
utstående kindknotor, ytterst långsam i sina rörelser
och butter.
»Samtal tillåtas på bestämda dagar i
samtalsrummet,» sade han, utan att se på Nechljudof.
Men jag måste ha hennes underskrift på en
nådeansökan.»
»Den kan ni lämna åt mig.»
»Jag måste själf tala med fången Det fick
jag alltid tillåtelse till förut.»
»Det var förut, det,» sade uppsyningsmannen
med en flyktig blick på Nechljudof.
»Jag har tillstånd från guvernören,» envisades
Nechljudof och tog fram papperet.
»Får jag lof,» sade uppsyningsmannen på
samma sätt, utan att se på honom, och tog med
sina långa, hvita, magra fingrar, af hvilka
pekfingret pryddes med en guldring, papperet, som
Nechljudof räckte honom, samt genomläste det
långsamt. »Var god och stig in i kontoret,» sade
han därpå.
På kontoret fanns denna gång ingen.
Uppsyningsmannen satte sig vid bordet och började
bläddra i de framför honom liggande papperen,
i det han tydligen hade för afsikt att själf
närvara vid samtalet. Då Nechljudof frågade honom,
om han icke skulle kunna få träffa politiska
för-bryterskan Bogoduchovski, svarade han kort, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
