Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSE.
163 1
eller ej. Hvad degeneration är. Hvad temperament
är. Hvad klimat, föda, okunnighet,
efterhärmnings-lust, hypnotism, passioner ha för inverkan på
brottet. Hvad samhället är, hvilka dess
skyldigheter äro o. s. v., o. s. v.
Alla dessa betraktelser påminde Nechljudof
om ett svar, han en gång fått af en liten gosse,
som kom från skolan. Nechljudof frågade honom,
om han lärt sig att stafva. »Ja,» svarade gossen.
— »Stafva då till tass.» — »Hvad för tass —
hundtass?» svarade pojken med listig min.
Alldeles liknande svar, som egentligen voro frågor,
fann Nechljudof i de vetenskapliga böckerna.
Där fanns mycket vist, lärdt, intressant, men
intet svar på det förnämsta — med hvilken rätt
de ena straffade de andra? Och icke nog med
att det icke fanns något svar, utan alla betraktelser
ledde endast till att förklara och rättfärdiga’ straffet,
hvars nödvändighet fastställdes som ett axiom.
Nechljudof läste mycket, men bitvis och afbrutet,
och denna ytlighet i studiet tillskref han, att han
icke fann något svar, ty han hoppades alltjämt
att slutligen finna ett och vågade därför ännu
icke tro på riktigheten af det svar, som på sista
tiden allt oftare och oftare dykt upp för honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
