Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSE.
183 1
pä gatorna, och de få, som syntes till, bemödade
sig att gå i skuggan af husen. Endast några af
solen brunbrända gatläggare sutto midt på
körbanan och knackade ner stenar i den brännande
sanden, och buttra poliskonstaplar i solkiga
linnerockar släpade sig trögt fram och tillbaka. På
fororna, som pinglande rullade af och an, var ett
skynke utspändt på ena sidan till skydd mot
solen, och hästarna hade öfver sig hvita täcken,
ur hvilkas öppningar öronen stucko upp.
Då Nechljudof kom fram till fängelset, höll
man där ända sedan klockan fyra på morgonen
på med det jäktande arbetet att aflämna fångarna,
som skulle sändas till sin förvisningsort. De
utgjordes af 623 män och 64 kvinnor, och alla
skulle verifieras efter fängelselistan och öfverlämnas
åt officern, som skulle eskortera dem, samt de
sjuka och svaga frånskiljas. Den nye
uppsynings-mannen, hans två assistenter, doktorn, fältskären,
konvoj-officern och skrifvaren sutto vid ett ute på
gården i skuggan af väggen framsatt bord, fullt
med papper och kanslitillbehör, och ropade upp,
granskade, förhörde och antecknade en i seiider
fångarna, som i tur och ordning trädde fram
till dem.
Solskenet hade nu hunnit redan öfver halfva
bordet, och det började bli kväfvande hett
isynnerhet genom bristen på luftdrag och genom
ut-dunstningarna från den täta massan af uppställda
fångar.
»Men tar det då aldrig slut?» utbrast
anföraren för eskorten, en lång, tjock, rödbrusig
officer med uppdragna axlar och korta armar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
