Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSE.
211 1
»Herrn, herrn, är det kanske herrn, som är
furst Nechljudof? Det är ett fruntimmer, som
frågar efter er.»
Nechljudof spratt upp, gnuggade sig i ögonen
och mindes, hvar han var och allt som tilldragit sig.
För hans minne stod ännu tydligt och klart,
fångprocessionen, de båda döda, vagnarna med
gallerfönster och de där inspärrade kvinnorna, af
hvilka en utan hjälp pinades i barnsnöd och en
annan klagande smålog mot honom genom
järngallret. Men för hans ögon var nu en helt annan
tafla, — ett bord dukadt med buteljer, glas och
porslin, skålar och kandelabrar, kypare som fjäskade
omkring bordet, längst bort i salen bakom disken
med fruktskålar och buteljer, skänkvärden och
ryggarna på de resande, som gingo fram till
disken.
Just som Nechljudof rest sig upp från liggande
till sittande ställning och sansat sig en smula,
märkte han, att alla inne i rummet nyfiket stirrade
åt dörren. Han såg också dit och varseblef en
hel procession af folk, — först två stycken, som i
en länstol buro en dam med hufvudet omviradt af
en luftig slöja. Den ena bäraren var en betjänt,
som föreföll Nechljudof bekant, och den andra en
portvakt med galonerad mössa, som han också
tyckte sig känna igen. Efter länstolen gick en
elegant kammarjungfru i kokett förkläde och krusad
lugg, bärande ett paket, ett rundt föremål i
skinnfodral och ett par parasoller. Sedan kom, med
sina tjocka läppar, sin apoplektiska hals och sitt
utspända bröst, furst Kortschagin i resmössa, och
efter honom Missi med kusinen Mischa och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
