Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’216
LEO TOLSTOY.
att lia talat oin det ryska klimatets
vedervärdig-lieter och bjudit Nechljudof komma och hälsa på
dem, ga£ hon tecken åt bärarna. »Ni måste
ovillkorligen komma...» tillade hon och vände sitt
långlagda ansikte ännu en gång emot honom.
Nechljudof gick ut på perrongen. Furstinnans
procession styrde sina steg åt höger till första
klassens vagnar. Nechljudof åter gick åt vänster
med portvakten, som bar hans saker, och Tarass
med sina knyten.
»Det här är min reskamrat,» sade Nechljudof
åt systern, visande på Tarass, hvars historia han
förut berättat henne.
»Men icke reser du väl på tredje klass:1»
frågade Natalia Ivanovna, då Nechljudof stannade
framför en tredje klassens vagn och bäraren och
Tarass kommo fram till honom.
»Jo, det är bekvämare för mig, då har jag
sällskap med Tarass,» sade han. »Ännu en sak,»
tillade han; »hittills har jag ännu icke öfverlåtit
jorden på Kusminskoje åt bönderna, så att om
jag dör, komma dina barn att ärfva den.»
»Sluta då, Dmitri,» sade Natalia Ivanovna.
»Och om jag skulle öfverlåta den, kan jag
endast säga, att allt det öfriga skall bli deras, ty
jag kommer väl knappast att gifta mig. Och om
jag skulle gifta mig, får jag nog inga barn, så
att ...»
»Dmitri, säg icke så, jag ber dig,» inföll
Natalia Ivanovna, men Nechljudof såg, att hon var
glad öfver att höra det.
Framme vid första-klassvagnarna stod nu
endast en liten klunga nyfikna, som alltjämt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
