Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 38 - 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
I.EO TOLSTOY.
i synnerhet om man fordrar något af dem. Känner
du icke kärlek till människorna, så sitt i lugn och
ro och syssla med dig själf eller tingen eller hvad
du vill, blott icke med människorna. Liksom du
med gagn och utan skada endast kan äta, när du
är hungrig, så kan du med gagn och utan skada
endast umgås med människorna, när du älskar
dem. Tillåter du dig blott att utan kärlek vända
dig till en människa, liksom du i går gjorde med
din svåger, så ges det snart inga gränser för din
grymhet och ondska, såsom jag sett i dag, och
icke heller några gränser för ditt eget lidande,
såsom jag erfarit genom hela mitt lif. Ja, ja, så
är det,» tänkte Nechljudof. »Hvad det är skönt,
hvad det är skönt,» upprepade han^njutande både
af svalkan efter den plågsamma hettan och af
medvetandet att ha uppnått största möjliga klarhet
i den fråga, som så länge intresserat honom.
39.
Den vaggong, där Nechljudof hade sin plats,
var till hälften fylld af folk. Där sutto tjänare,
handtverkare, fabriksarbetare, slaktardrängar, judar,
bodbiträden, kvinnor, arbetarhustrur, en soldat,
två fina fruntimmer, den ena ung, den andra
gammal med armband kring den bara handleden,
och en herre med barskt utseende och kokard på
sin svarta mössa. Alla dessa sutto nu, sedan de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
