Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2 - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
LEO TOLSTOY.
»Ni har handlat illa, herr officer,» sade
Simonson.
»Gå till er plats, det angår icke er »
»Det angår mig att säga åt er, och jag har
sagt er att ni handlade illa,» sade Simonson ocli
såg skarpt på officern nnder sina tjocka ögonbryn.
»Är det färdigt? Framåt marsch!» skrek
officern, utan att fästa någon uppmärksamhet vid
Simonson, och tog soldaten, som körde, i axeln
för att klifva upp i tarantassen. Tåget satte sig
i rörelse och ringlade sig fram på den smutsiga,
uppkörda, på ömse sidor af diken kantade vägen,
som förde genom en tät skog.
3.
Efter det liderliga, yppiga och förklemande
lif, hon under de sista sex åren fört i staden, och
de två månaderna i fängelset bland vanliga
brottslingar, tycktes tillvaron nu bland de politiska
fångarna Katjuscha härlig, trots hela trycket af de
förhållanden, hvari de befunno sig. Att två dagar
å rad gå tjugu, trettio verst till fots under
intagande af ordentlig föda och sedan hvila den
tredje, stärkte henne fysiskt, medan åter umgänget
med hennes nya kamrater för henne öppnade sådana
lifsintressen, hvarom hon icke förr haft ett begrepp.
Sådana, som hon sade, underbara människor, som
de med hvilka hon nu umgicks, hade hon aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
